![]() |
|
Mormors far Karl Fredrik Johansson utbildade sig till trädgårdsmästare och flyttade från Blekinge till Luleå där han fick arbete på Altappen som skogvaktare och trädgårdsmästare. Han gjorde sig illa och kom till sjukstugan i Luleå där han träffade mormors mor, Anna Sofia Karolina Andersson, från Stockholm och Luleås första legitimerade sjuksköterska. Resten är historia och det är delar av denna historia jag vill berätta om. Grunden är Lena Landstedts 50-årspresent till lillebrorsan, ett släktträd över både mor och fars släkt. Hon fick starthjälp av vår mor som hade ”morbror Sven”, mormors bror, Sven Magnus Johanssons omfattande förarbete. På vägen har jag fått mycket hjälp av Karin Nilsson på Blekinge museum och Eva Cumner och Christian Andersson, Blekinge Släktforskarförening, både med fakta och med tolkning av dokument och kartor. Eva och Christian tog mig dessutom på en resa i trädgårdsmästarnas spår. ![]() Mina guider och kunskapare Eva och Christian Rita Westerlund på Gestrike släktforskarförening är en fena på gammal skrift och har hjälpt mig läsa originaldokument. En stor del av innehållet är ”fakta” på så vis att det stödjer sig på husförhör, domböcker och bouppteckningar. Ibland handlar det om saker jag hittat i brevkonversation mellan ”morbror Sven” och mormor Elsa och små berättelser från min mor Brita och mormor Elsa. Det här är inte en fullständig genomgång av en släktgren utan snarare en berättelse om hur man och kvinna tog sig fram genom livet och berättelsen om en trädgårdsmästarsläkt med många rötter. Jag har påbörjat ett släktträd, där kommer en mer fullständig karta över Blekingerötterna. Om du som läser detta hittar felaktigheter, har frågor eller vill fylla på med mer fakta, maila mig på marklund61@gmail.com. Hoppas du får en spännande läsning. De flesta referenserna relaterar till Arkiv Digital, där digitaliserade husförhörslängder etc. finns tillgängligt. Kartorna finns på Lantmäteriets ”historiska kartor”. Landskamrer Albert Lilja i Blekinge utförde åren 1910 till 1945 ett omfattande excerperingsarbete. Samlingen, som finns i faktarummet på Blekinge museum, innehåller sak- och personuppgifter ur skrivna och tryckta källor från senmedeltiden och fram till mitten av 1900-talet. I Liljas personregister finns t ex uppgifter om 46.000 personer med anknytning till Blekinge. Det har varit en inkörsport till att hitta i Arkiv Digital. Resan får börja med mormors farmors farfars morfar Johan Hinrich Stats möjligen född 1692(1) och hans hustru Catharina Sophia Stats född 1699. Catharina Sofias ålder är bekräftad och framgår av dödboken där hon finns 1777 och anges som 77 år(2). JH Stats som var trädgårdsmästare, startar också på det sättet resan till Altappen. Johan Hinrich Stats står som kommande utifrån, troligen var Johan en av många från de tyska provinserna som lockades till den nya staden Karlskrona. Jag vet inte om han kom tillsammans med Catharina, men det kan vara så eftersom jag inte kan hitta att dom gifter sig i vigselböcker för möjliga församlingar. Å andra sidan, så tror morbror Sven att hon är född Ebbe och släkten Ebbe finns i Karlskrona. Dock det enda ”bevis” Sven har, är att Johan Ebbe och Catharina Ebbe är faddrar och att det var vanligt att far- och morföräldrar sattes främst som faddrar. Dock hittar jag bara Ebbe som faddrar för 2 av 10 barn. Paret Stats fick alltså 10 barn. Man kan ana att flera av dessa barn inte levde så länge, dels kommer namnvalen igen dels är det inte den förstfödde Hans Jochen(3) som tar över efter sin far på Stadsträdgården utan vår anmoder dottern Fredrika Lovisa(4). Stadsträdgården 1721 Karlskrona grundades för att Sverige ville ha ett marint försvarsverk, det anlades på bergiga öar i skärgården och hade från början inte många innevånare. Konungen befallde Ronnebyborna att flytta till staden, för att driva på tog man en kort period bort Ronnebys stadsrättigheter. När det inte hjälpte så tog man alla dörrar och fönster från husen i Ronneby och tog dessa till Karlskrona, när innevånarna flyttade sina hus dit skulle de få tillbaka detta. För att kunna försörja de nya borgarna tilldelades dessa farmer på yttre och inre Vämö. Samtidigt avstyckades ett större område kring Gullberna Torp där J H Stats med fru blev stadsträdgårdsmästare(5). Litt E: Gullbärna trädgård 5 tn(6) Denna plats, som utgjorde 305 alnar i norr och söder samt 295 alnar i öster och väster, utarrenderades på 10 år till en tysk trädgårdsmästare Joh. Hinrich Stats genom magistratets kontrakt 14/10 1721 som av KB (kungl. Befallningshavare) stadsfästes 31/1 1722. Honom ålog att däraf göra en kål- träd och kryddgård till stadens bekvämlighet hvare mot honom och hans arfvingar försäkrades att efter arrendeårens slut vara närmast till plans mot 100 daler kopparmynt årligt arrende. Kontraktet transporterades 3/6 1758 på Stats måg trädgårdsmästare (Gottfrid Johan) Wendt, dess hustru barn och arfvingar tillk. av KB gillandes 7/8 samma år. För denna farm betalades 40 RD b:o i arrende. Justitierevisionens akter Karlskrona stad sid 711 (riksarkivet)(7) Den 14/10 1721 upprättades kontrakt mellan magistratet och trädgårdsmästare J H Stats (kommen utifrån). Enligt detta upplåts på 10 års tid till S den på stadens ägor utsedda och vid Nya eller Skittnebäcksgrinden (rätt) ned mot sjön belägna platsen som innehåller uti norr 305 och söder 305, i öster 295 och väster 295 alnar och att på en bekostnad till en god och försvarlig trä- kåål och kryddträdgård emolera och inrätta det bästa han kan och gitter, till egen förkofran samt därjämte intaga så mycket rum som till tomt wohnhuus samt andra lägenheter behövas. == S fick under samma tid rätt att bruka näring med vin, öl och brännvinssalu och annat som värdshus tillhörer, uti det rum som han vid trädgården därtill inrättades varder. Men han fick ej inlåta sig i handel med lantmännen och dess varor; hans arfvingar skulle bli bibehållne vid trädgården; han skulle inrätta trädskolor af allehanda slags träd som här i landet brukligt äro och jämväl där framledes skulle prövas nödigt efter eget anbud plantera träd kring Maan vid gatan i staden utan någon belöning samt däre Maan skulle komma att fyllas o planeras att där göra en reguljär planering dock att staden därvid består kostnaden; det ålåge honom att försvarligen uppehålla värdshuset. I ingressen till kontraktet heter det att kökskryddor och kål nu med stora omkostnader måste hämtas från andra orter. Maan som nämns ovan var ett sankt område (maden) som låg i Karlskronas norra del. Där anlades på 1800-talet Hoglandspark, en vacker park som finns än idag och där alltså vår anfader påbörjade arbetet genom att plantera träd. Skärva gård 1739 Johan Hinrich Stats köpte 1739 Skärva Gård och drev där trädgårdsmästeri tillsammans med sin hustru. 1763 sålde de trädgården vidare till en Fredrik Kock. På Blekinge Museum finns en särskild akt med handlingar från Skärva gård med original-handlingar från såväl övertagandet 1739 (fastebrev) som försäljningen 1763, med vita vantar fick jag läsa dessa originalhandlingar, fastebrevet var nog inte läst många gånger sen 1742… ![]() Fastebrevet Till yttermera wisso warder detta med min egen hand underskrifwit samt med mitt och häradets insegell stadsfästadt afskerdat som förestår. På Tingsrättens wägnar Johan Timell Stadts hade alltså Skärva fram till 1763. Sven Johansson tror att anledningen till att paret Stats sålde var att deras son (Johan Hinrich)(8), som var den tänkte arvtagaren, avled sommaren 1763, då var JH Stadts c:a 70 år. I Karlskrona Veckoblad har Sven hittat den av Johan Hindrichs införda dödsannonsen där det står att sonen dog av rödsot. I samma tidning som sonens dödsannons står att läsa att de bjuder ut Skärva till försäljning. Till Salu: Hemmanet Skierfwa, tre åttondels skatte, en mil här ifrån staden belägit, med alla dess tillhörigheter av skog, åker och äng, en stor och på alt sätt wäl inrättad Trädgård, wacker Caractärsbyggnad, tillräckeliga uthus, som äro alle i fullkomligt stånd, allehanda slags fäkreatur, med mera, som närmare kan beses, och med ägaren som är därstädes boende om priset överenskommas. ![]() Jag Johan Henrich Stads tillika med min Kiära Hustru, giöra härmed witterligit, det wij av frii willia och wälbetänckt mod, försållt, som wij ock i kraft af detta wårt öppne kiöpebref, upplåte och försällje, wårt åboende Tre åttondels skattehemman Skiärfwa, belägit uti Medelstad härad och Nettreby soken, med all dess åbyggnad af Kackelugnar och Tapeter, samt allt annat hwad wäggfast finnes, och nu för ögonen står, jemte Trägård och alla där uti befintelige häckar och trän, enligt bifogade beskrifning, samt således all den rättighet som af ålder detta hemman tillhört, eller Lagligen tillwinnas kan i wåto och torro, tillika med de Kreatur och Inventarie Persedlar som under Beskrifningen antecknade finnas, till Assessoren Edel och wälbördig Herr Fridrich Kock, dess kära Fru, Barn och arfwingar, att nästkommande fardag den 25 martii instundande år 1764 tillträda, nyttia och besitta såsom all annan dess Lagligen förwärfwade Egendom, för en öfwerenskommen och fastställd KIöpeskilling, FiortonTusende daler Silfwermynt, samt en äreskiänck af Twåhundrade daler samma mynt, hwaraf jag Stats, nu wid detta salubrefs underskrifwande bekommit TwåTusende daler Silfwermynt, som härigenom tacksammeligen qwitteras, och TreTusende daler dito mynt, jemte äreskiäncken, undfår jag wid anfordran emot här ålembnat qwittance, men resten blifwer antingen uti Hemmanet innestående eller ock wid anfordran efter hand betalas. I anseende till hwilket allt, wij förberörde, Hemman, med alla dess tillhörigheter, oss och wåra kära Barn och arfwingar afhände, förbindandes oss jembwäl till Hemul efter Lag. Med detta kiöpebref förklarar jag Fridrich Kock till alla delar mig wara nögd, och utfäster mig att gifwa Ränta till sex för hundradet om året, för så stor del af kiöpeskillingen, som hos mig kommer att innestå ifrån den tid jag hemmanet tillträder. Till yttermera wisso hafwa wi detta kiöpebref, uti nedan nemde wittnens närwaro underskrifwit, Samt Twänne lika lydande Exemplair upprättat, som med wåra händers och signetens undersättjande bekräftas. Skierfwa den nionde dagen uti October månad år Ett Tusende Sjuhundrade Sextio Tre. Johan Hindrich Stats Catharina Stats säljare. Fridrich Kock Kiöpare Till witterlighet underskrifwa Karl G Furuskiöld Edvard Gilius Kuhlberg Gärtneriet Det gick uppenbarligen bra för herr och fru Stats. De köpte Skerfwa för 1218 riksdaler silvermynt och sålde sedan hela egendomen för 14000 Rsmt. År 1756 finns dessutom Stats registrerade som borgare i Karlskrona(9). De köpte en tomt inne i Karlskrona; den sk Ringheimagården vid i hörnet Hantverkargatan Arklimästargatan, vättande ner mot det som idag kallas fiskartorget. Här drev de ett ”gärtneri” dvs en liten trädgård och handel med trädgårdprodukter. JH dog ungefär 1766 och änkan CS drev verksamheten vidare till sin död 1776(10). Därefter köptes gården av kompaniskrivare Pisarski. Fastigheten brann ner vid den stora branden 1790(11). Stadts arvingar fick rätt att överta arrendet på Gullberna, och genom att trädgårdsmästarfamiljen Wendt gifte in sig i familjen så blev Gullberna efter 1758 den ”Wendtska farmen”. Lotterna som brukades av trädgårdsmästarna Wendt fick i skifteskartan från 1821 beteckningarna E/ Wendtska livstidsfarmen och F/ Wendtens Norrefarm(12). |
![]() Farmerna på Wämö, rosa färg visar var Wendts farm låg, till höger kanalen som ledde dit.. [ Större karta ] |
Dottern Fredrika Lovisa Stats, född 1723, gifte sig med Gottfrid Johan Wendt, född 1720. Dessa två tog alltså över trädgården. Även de fick många barn där sonen Johan Fredrik Wendt, född 1752 blev den som sen tog över. Han gifte sig med Margareta Elisabet Berner, född 1756 och dotter till logarvare Christian Wilhelm Berner. Från 1806 och framåt finns husförhörslängder och här kan vi följa Wendtska farmens öde. Johan Fredrik Wendt och Margareta Elisabet Berner fick många barn. I Födelseböckerna hittar jag 12 barn, 8 flickor och 4 pojkar med JF Wendt som far (modern uppges inte). Flickor var på den tiden omyndiga och antingen ställda under sin far eller som gifta under sin make. Däremot är en änka myndig och kan alltså ta över verksamheten. Så blir fallet för Margareta Berner som efter makens död står för arrendet på Gullberna. Det här ser vi i en mantalslängd från 1817 (13) där Trädgårdsmästaränkan står först och Carl Fredrik 25 år står som trädgårdsdräng. Efter hennes död kan Carl Fredrik ta över arrendet. Under samma länk från Blekinge museum men under rubriken farmerna finns också en karta över Yttre Wämö tillsammans med en beskrivning av respektive farm. ![]() Gullberna omkring 1935, Elna Johansson med barnen Lars, Gunlög och (lill)Sven Foto: Sven Johansson, huset fanns redan på Wendts tid. Carl Fredrik gifter sig med Christina Rundberg, dotter till en mästersmed vid kronosmedjan i Lyckeby(14). De får tillsammans en dotter, Maria Christina. Christina dör innan dottern fyllt 1 år. Carl Fredrik gifter om sig med änkan Ingrid Oswald 1827(15) men de skiljer sig inom ett år pga horsbrott(16). Några ytterligare barn finns alltså inte varför Maria Christina blir Wendts bröstarvinge. Det går också att följa Wendtska farmens utveckling via bouppteckningar. Dessa antyder att det nog gick bra att driva trädgårdsmästeri och gästgiveri. I Karlskrona Rådhusrätts arkiv finns ett bouppteckningsregister, här kan man hitta bouppteckningar sorterade på namn vilket gör det ganska lätt att hitta bouppteckningarna för Wendtska släkten. Den första jag hittar är efter Johan Fredrik Wendt 1809(17), här hävdar änkan Margareta Elisabet Berner rätten till fortsatt arrende på gården åberopande en överenskommelse från 1758. Hon överlever sin make med 15 år och dör i november 1825. I bouppteckningen efter henne(18) finns hela barnaskaran representerad och Carl Fredrik Wendt står som trädgårdsmästare, han har alltså tagit över arrendet efter sin mor. Det är således även han som redovisar boet. Övriga arvingar närvarande: Snickaregesällen Adolf Fredrik Wendt, Sara Maria Wendt gift med snickarmästaren Johan Lagerqvist, Eva Chatarina gift med Blockmakarmästaren Gustaf Almqvist, Heddwig Elisabeth gift med brunnsskänken vid Ronneby hälsobrunn Johan Daniel Wanke, omyndiga döttrarna Anna Christina och Helena Sofia, jämte avlidna Fredrika Lovisa, hustru till Snickarmästaren Petter Olof Wissberg och hennes efterlämnade bröstarvingar snickargesällen Gustaf Wissberg och dottern Elisabet Wissberg, 17 år och omyndig. I bouppteckningen finns också en avskrift av Margareta Elisabeth Berners testamente och en fördelning av arvet, där det syns att Carl Fredrik tagit över trädgårdsmästeriet. En bouppteckning föregår dock denna, nämligen bouppteckning är efter Christina Rundberg 1825(19). Svärmodern överlevde alltså Carl Fredriks hustru. I bouppteckningen efter Christina Rundberg står morfar och mästersmed Johan Rundberg som gode man för Maria Christina Wendt. Därefter bouppteckning för Carl Fredrik Wendt 1846(20) där Maria Christina Wendt står som bröstarvinge. Den bouppteckningen omfattar över 30 sidor med rubrikerna: Guld, Silfver, Koppar, Tenn, Bleck, Malm, Järn, Sängkläder, Linne, Gångkläder, Meubler, Porcellain, Glas, Lerkärl, Trädkärl, Böcker, Diverse, Kreatur, Wagnredskap och Seldon, Åker och Trädgårdsredskap, Inbergad gröda, Fastighet (Bestående af samtliga å Gullberna Lifstidsfarm befintliga åbyggnader 500 RD), Penningar, Utestående fordringar: 25 skuldsedlar o liknande den största en fordran på över 3000 riksdaler, de minsta på under 10 RD. Totalt har Gullberna utestående fordringar på 7326 RD inkl ränta och hela bouppteckningen är på 9668 RD. Så dom var nog om sig och kring sig på Gullberna och särskilt Carl Fredrik som förvaltat sitt arv väl. Någonstans i bohaget, även om jag inte hittar det i bouppteckningen, fanns också Maria Christinas egna broderi där hon som 12-åring visar sin hantverksskicklighet. ![]() Maria Christina Wendts broderi från 1835, bevarat över åren och inom glas och ram på min vägg. Några små fynd om Wendt: Gästgiveriet Gottfrid Johan Wendt hade sitt hus vid Kåra backe. 1762-1788 stod Wendts lustställe i Gullberna till buds. Amiral Tersmeden(21) berättar bl.a. om hur man efter utflykt till Saltö därefter rodde sluparna till Wendts Lustställe i Gullberna, där måltid var beställd.(22) På kartan över farmen syns att det går en kanal från Saltsjön in till Wendtska farmen. Etablerad kunskapare 9 april 1788 vandaliserade madame Christina Lindgren familjen Brantbergs trädgård i Karlskrona. Hon fälldes för egenmäktigt förfarande och fick ersätta det förstörda enligt ett värderingsdokument som trädgårdsmästare Johan Fredric Wendt sammanställt.(23) Horsbrott? Carl Fredrik Wendt gifte om sig efter Christina Rundbergs död. Det var viktigt att vara man och hustru kring en verksamhet. Men äktenskapet höll alltså inte länge. Noteringen om horsbrott kan synas allvarlig och var en anledning att få skilsmässa. I radioprogrammet Släktband berättar man att det var mycket svårt att ta ut skilsmässa, men ett sätt var att arrangera ett möte mellan mannen och en annan kvinna, låta någon utomstående ”upptäcka” detta och sedan vittna. Det kunde till och med vara något som man och hustru kom överens om att göra. Så vi vet inte hur allvarligt detta horsbrott var. Men hur gick det då för Ingrid Oswald? Hon är änka efter ett barnlöst äktenskap med läkaren Oswald (1815) och borde enligt bouppteckningen varit vid god kassa.(24) Men efter det korta äktenskapet med vår trädgårdsmästare förblev hon blott änka och dog i armod. I bouppteckningen efter henne så framgår det att hennes tillgångar inte ens räckte till begravningskostnaderna.(25)
Margareta Elisabet Berner – dotter till en lo-garvare Wendt var uppenbarligen etablerade borgare i Karlskrona och umgicks inte bara med andra trädgårdsmästare. I en sammanställning som jag hittar på Blekinge Släktforskarförenings hemsida finns såväl Stats som Wendt med och Wendt beskattas såväl för antal kannor (brännvin) som antal fönster (storlek på hus i staden)(26). Här finns även en logarvare Christian Wilhelm Berner. Björn-Åke Petersson, som gjort sammanställningen av borgarna år 1756 skriver: Sedan 1743 var husägare i staden och på landet ålagda att betala skatt för antalet fönster. Detta ger en bra bild av hur stora husen var i olika delar av staden och vilka människor som hade de största husen. Det finns även en längd över krögare och brännvinsminuterare. För Grevagården i Karlskrona fick Wachtmeister betala den högsta fönsterskatten i staden för sina 48 fönster. Logarvare Christian Wilhelm Berner bor i 2:a kvarteret nr 74(27) och taxeras för 12 fönster. Trädgårdsmästare Wendt på Wämö taxeras för 60(28) kannor och 9+2(29) fönster. Så vitt jag har hittat på kartor så brann inte Berners fastighet 2:a kvarteret 74, Västra Vittusgatan 2, vid den stora branden 1790, men om det är det huset som idag står på adressen är kanske inte så troligt, i så fall om och påbyggt, hur som helst så tog jag en bild där. ![]() Västra Vittusgatan 2 -augusti 2016 Margareta Elisabet Berner, Johan Fredrik Wendts maka, var dotter denne Christian Wilhelm Berner och hans hustru Sara Wickelgren. När jag var nere i Karlskrona fanns det passande nog en utställning på just Grevagården och om yrken och skrån i 1700-talets Karlskrona och Lo-garvaren fanns med där. En logarvare var medlem i ett skrå som garvade skinn med bark och barkämnesextrakt. ![]() Grevagården, utställning om skrån och yrken i Karlskrona på 1700-talet Håll dig till ditt skrå! När jag fått ta del av Lena Landstedts släktforskning på vår släkt så lekte jag lite med alla namn på Google och fick en spännande träff på Christian Wilhelm Berner! Margareta Hesselgren hade forskat särskilt på släkten Berner och det var hennes forskning jag hittade på nätet. Hon bekräftade vårt släktskap med Lo-garvare Berner men hade dessutom en spännande historia kring honom, hittad på mikrofilm.(30) 1742-05-11 Parterna stadsfältskär Mathias Norén och gesällen Christian Wilhelm Berner, så och skeppsbyggmästare Erik Åsberg inkallades, och föreställtes Åsberg huruledes avhöra underrättelse fordras, om han låtit kalla Berner till sig, då han var sjuk bliven? Han svarade, att Norén och Hackert kom väl först till honom, medan han var så svårt angripen, att han ej visste något till sig och Norén öppnat ådran på honom. Men under det, så snart Åsberg vore sjuk hemförd, och hans svärson skeppare Aspelund kunde få häst, red han till garveriet och hämtade Berner, som svarade, han väl ville följa med, men förbehöll sig, att vara utan ansvar, om något tilltal påfölja skulle, som att Åsberg nu vidgår. Säger eljest, att han ej undandrager sig att förnöja Norén för det att han åderlåtit honom: Tilläggandes att, att Berner ej visste därav, att Norén och Hackert varit först hos honom. Mäster Norén begärde att Berner måtte tillfrågas om han icke hade kunskap därom förut? Han svarade nej, utan när han var kommen i Åsbergs hus, och fick veta därom, lovade handelsmannen Olof Berg och skeppare Aspelund att hålla honom fri för ansvar. Jämte det parterna återlevererade deras förra skrifter, inlade ock Berner en förklaring tillika med 4 vittnesskrifter, som upplästes, och jämfördes med huvudskrifterna. Uppå Noréns begäran lämnades honom del av sistbemälta skrifter, att till den 18 hujus därå svara, och tillika förelades honom då uppvisa fältskärens i Kalmar Pheils brev, vilket han sade sig ej nu tillhands ha eller i dess hus vara. 1742-05-18 (sammandrag) Norén frågas om Pheils brev, svarar att det kommer med posten från Karlskrona i morgon. 1742-06-29 (sammandrag) Johan Jakob Pheils brev inges till rätten. Rätten hinner inte att utlåta sig. 1742-07-13 (sammandrag) Berner begär att Norén måtte uppvisa Pheils brev. Tvist om själva brevet och dess innehåll. Norén skickat brevet till Kungliga medicinalkollegiet. Norén kärar Berner angående intrång i sin näring. Släkten Berner Logarvare Berner har alltså kommits på med att åderlåta skeppsbyggmästare Åsberg. Men som åderlåtare var inte Logarvaren helt novis, ska det visa sig. Släkten Berner är tydligen stor och det finns en släktförening i Norge som givit ut en bok om densamma. I den boken ”Berner en norsk slekt i 300 år” har Margareta Hesselgren levererat en hel del om Logarvare Berner. Jag lånade boken och hittade nedanstående: (från norska numreringen från släktboken) 210 Christian Wilhelm Berner, garvarmästare f 27/9 1705, oklart var d. i Karlskrona 16/10 1772. Troligen son till nr 101 Johan David Berner. Gift 1775 med Sara Wickelgren f 27/9 1724 d i Karlskrona 14/3 1781. Förmodligen dotter till slaktarmästare och ålderman Jusias Wickelgren (f c:a 1702 d. 20/5 1783) Av det ”läro- och gesällbrev” som C W Berner la fram då han blev upptagen som mästare kan man förmoda att han gick i lära i England. Brevet, som inte finns bevarat, var nämligen i registret daterat ”Newmarket och Hull d 7/8 1743 och kan ha varit skrivet i Newmarket, i Westfold och/eller Hull i Yorkshire. I Karlshamn verkade före 1744 en fältskär Christian Wilhelm Berner som i brist på läkare blir utnämnd till distriktläkare. Senare förekommer inte han inte mer, och man kan anta att det gäller samma person, som senare blev garvare i det närliggande Karlskrona. C W Berner skall alltså ha verkat som fältskär och läkare under ett antal år. Redan den 11 september 1746 hade han med nödvändigt tillstånd etablerat och inrett en garvaregård i Karlskrona. Då han blev upptagen som Mäster den 12 september 1747 visade han också fram ett ”bördsbrev” som säkert innehöll uppgifter om hans härkomst, men dessvärre inte heller finns bevarat. Han blev ansedd som ”uti professionen habil samt äga behörig färdighet” Genom att betala 100 daler blev han upptagen som mäster utan att behöva göra ett mästararbete. Den 13 maj 1760(31) blev han ålderman i Logarvarämbetet. Karlskrona Stadsförsamlings kyrkböcker från den tiden är uppbrunna, därför finns bara ofullständiga uppgifter om hans familj. Man kan emellertid konstatera att han med säkerhet inte kom från Tyskland, då han saknas i Karlskronas Tyska församlings kyrkoböcker som finns bevarade. Även mantalslängderna saknas för en lång rad år men 1767 uppges hushållet bestå av 3 söner, 2 döttrar, 3 drängar och 3 pigor. (Riksarkivet, Stockholm Blekinge län, mantalslängder Karlskrona) Berner har alltså även tjänstgjort som fältskär och distriktläkare och det är nog därifrån han fått ryktet om att kunna åderlåta. Johan David(32) var precis som sin far garvarmästare och ålderman i Karlskrona. 1785 finns en anteckning om utmätning mot honom, det tyder på att han gått i konkurs och slutat som garvare, nästa år står ett annat namn i ”ägarlängden”. Vid sin död år 1803(33) kallas han värderingsman. Johan David fick minst 3 barn med pigan Sara Samuelsdotter. Så länge man och kvinna höll ihop så var inte giftermålet avgörande. Efter tredje barnet vill Sara att han infriar sitt bröllopslöfte(34) men Johan David vill inte det och försöker bland annat påstå att Sara varit tillsammans med andra män. Detta kom inför rätten. Kistebrev Mormors bror Sven har letat efter information om Berner. Detta med pliktexemplar fanns tydligen redan på 1700-talet vilket gör att Sven bland annat har hittat avskrifter av den plåt som satt på C W Berners kista. (Han dog av hastig feber 16/10 1772(35)). Jag har en avskrift av såväl detta som den nekrolog sonen Johan David Berner skrev(36). Utstuckit i plåten på kistan Häruti förwaras qwarlefworne af borgaren och och åldermannen wid det lofl Loo-Garfware Ämbetet i Carlscrona äreborne och kaónsterfarne Mäster CHRISTIAN WILLHELM BERNER född år 1705 D 27 sept död år 1772 D 16 Oct I en ärefull ålder af 67 år 2 weckor 6 dagar. Sin lefnad tillbragte till befrämjande av sina plikter emot gud öfwerheten nästan och sig sielfwan. Rederlig medborgare uppriktig vän och hjälpsam christen. Han sörges af en kiär och såt maka samt trenne i sorgen efterlämnade faderlösa barn. På samma sätt har jag hittat kistebrevet efter Sara Berner(37) (Wickelgren) författad av sonen Carl Wilhelm. Utstuckit i plåten på kistan: Den nedlagda hydda som inom denna boning förwaras hafwer i tiden förent med en ädel själ tillhördt MADAME SARA BERNER född år 1724 den 27 september gift år 1755 med framledne Loh-garfware C:W: BERNER. Efter en femtio åtta årig lefnad blef hon kallad til ett bättre lif den 9 martii 1781(38). Hon hafwer hedrat sin tid genom et redeligt iakttagande af sina plikgter emot GUD nästan och sig själf. Hon sörges af trenne barn en måg och twenne barna barn. Carl Wilhelm skrev en bröllopsdikt till sin syster Margaretas bröllop 1777, även den tryckt på Kungl. Amiralitetets Boktryckeri: |
![]() |
Både Johan David och Carl Wilhelm verkar vara duktiga på att skriva högstämda oden, förutsatt att det nu är deras ord i hyllningsdikterna som, utöver texten ovan, hör till kistebreven, roligt då att morbror Sven återkommande skriver långa högstämda oden om släktens faktiska och fantiserade öden i breven till sin syster, kan sånt gå i arv också? Christina Rundberg – mästersmedens dotter I Lyckeby hade amiraliteten i Karlskrona en kronosmedja och en kvarn. Dessa låg på var sin sida av bron över Lyckebyån, vid forsen. Bron är en magnifik konstruktion och finns kvar, liksom husen som hyste kvarnen. Smedjan är dock riven. ![]() Amiralitetets anläggningar i Lyckeby, kronosmedjan inringad. [ Större karta ] Blekinge Museum har en rapport om kronosmedjan(39) och platsen. Johan Rundberg var mästersmed och verksam i kronosmedjan. Christinas mor Ingrid Månsdotter överlevde sin dotter men dog 1830 och lämnade maken och en son Johannis 21 år. Bouppteckningen efter henne tyder på att även familjen Rundberg var välbärgad(40). Ett stort antal fordringar kan tyda på att smeden gjorde en del jobb vid sidan av tjänsten vid kronosmedjan. Eva Cumner och Christian Andersson tog mig på en utflykt till olika platser och bl.a. var vi till Lyckeby. En ”broväktare” som bodde i ett av de ursprungliga husen vid kronokvarnen släppte in oss i inhägnaden norr om bron och trots att kronosmedjan sedan länge är borta så känns historiens vingslag när man ser fallet och den mäktiga bron! ![]() Eva, Christian och broväktaren ovanför Kronokvarnen ![]() Fallet vid smedjan, som låg till höger i bilden ... ![]() ... och den mäktiga bron som står sig än idag. Wendtska arrendet 1721 fick alltså J H Stadts arrendet på Gullberna. Svärson och dotter tog över 1758 och därav blev namnet på arrendena Wendtska farmen och Wendtska Norre Farm. Den sista ättlingen till Johan Hindrich Stadts som fanns på farmen blev Maria Christina Wendt. När hon går ur tiden verkar också livstidsarrendet gå ur tiden. En första indikation på detta får jag i Blekings-Posten den 9 juli 1861 då en insändare ondgör sig över hanteringen av arrendet för Gullberna. Jag tolkar det som att i och med Maria Christina Wendts bortgång så får eller vill inte Nils Magnus Johansson fortsätta arrendet. ![]() Blekings-Posten 1861-07-09 (Kungl. Biblioteket digitaliserade tidningar) 1866 lämnar Nils Magnus Johansson definitivt Gullberna vilket i samma tidning blir tydligt i och med en annonserad auktion. Arrendet på Gullberna sträckte sig alltså över 145 år. ![]() Blekings-Posten 1866-11-16 Nils Magnus Johanssons rötter Morbror Sven har grävt djupt och hittat en hel del och han har ju inte haft Arkiv Digital till sin hjälp, utan rest mellan arkiv och läst i originaldokument och på mikrofilm, imponerande! Jag tar informationen ur brev han skickat till sin syster Elsa. Så här skriver han i ett brev den 8/11 1957: Kära syster och svåger Ni minns nog vår visit i Hammarnäs vid sjön Tirens norra ända, där f.ö. Ronnebyån rinner ut i sjön. Jag hade en stark misstanke om att fars förfäder kommit därifrån (rakt nedstigande på manssidan) som jag berättade för er. Nu har jag fått visshet därom. Den förste kände av dem hette Nils och hans hustru Kerstin. De voro födda omkring år 1622 resp. 1635. Deras son hette också Nils, var född omkring 1667, hans hustru Karin född omkring 1672. En deras son vid namn Nils (vår förfader) gifte sig i Barkaboda Norregård med hemmadottern där, Lisbeth Pålsdotter. Han var född 1705 och hon 1709. Han skrevs av pastor i kyrkoboken år 1735 som Nils Nilsson. Deras son Daniel Nilsson var född d 18/1 1729 och gifte sig med Christina Persdotter i Svartabäck d. 10/11 1754. ![]() ![]() En deras son Nils Danielsson var född d 26/12 1768. Hittills har alla varit självägande bönder men Nils kom ej att överta gården i Svartabäck utan en syster Elisabeth Danielsdotter född 1761 12/6 tillsammans med sin make Jonas Eriksson löste ut Nils och övriga syskon. Nils tjänade dräng några år, försökte sig som skräddare-dräng och reservekarl för Bastanäs kompani (år 1791). (Han) gifte sig med Botil Johansdotter i Hemmingsmåla S Sandsjö socken, fick avstå brukningsrätten av hustruns fädernegård till en svåger, blev sedermera trosskarl och dog 1814, troligen under affären med Norge. Han bar soldatnamnet Ledig. Familjen bodde i en sk backstuga i Rössmåla, S Sandsjö socken på den plats vi besökte tillsammans och där källan fanns i skogen, nämnd Botila Källa, jag visade dig platsen för. Numera har källan sinat på grund av att Rösjön intill har sänkts. Deras son Johan Nilsson, vår farfars far, föddes i Hemmingsmåla d 26/3 1795. Hans mor Botil Johansdotter dog i Rössmåla backstuga 2/1 1847 av ålderdom 75 år, 10 mån och 8 dagar gammal och ligger begraven på S Sandsjö kyrkogård. Alla övriga här uppräknade förfäder äro jordade på Linneryds kyrkogård, med undantag troligen för Nils Danielsson, som jag ej återfunnit i dödboken som jordad vare sig i Linneryds eller S Sandsjö församlingar. Johan Peter Nilsson (fff) dog d 1/6 1874 i Hjortsberga församl. Blekinge län. Han var gift med Ingrid Jönsdotter f d 7/11 1798 i Hjortsberga. Deras son (vår farfar) Nils Magnus Johansson var född d 16/5 1823 å Bubbetorp i Rödeby socken där fadern var trädgårdsmästare. […..] Det kan nog intressera dig Elsa att få veta att den plats för familjerna i Hammarnäs, huset framför vilket vi sutto, ligger kvar sedan 1700-talet, övriga ha flyttats. På vår förfader Nils tid fanns endast två bönder i byn, vilket gällde ännu in i mitten av 1700-talet, så man kan säga att vi verkligen sutto på fädernas mark den vackra sommardagen i juli månad 1957. En stor del av morbror Svens efterforskningar går ju att verifiera. Eva Cumner har särskilt tittat på släkterna i den spännande byn Vång och där verifierar hon Nils Magnus rötter; Maria Jönsdotter och Jöns Svensson(42) bor i Vång Hjortsberga och de får 6 barn varav ett är Ingrid Jönsdotter. Hon föds i Västra Vång 1798(43) och gifter sig med trädgårdsdrängen Johan Petter Nilsson (född 1795 i Kronoberg)(44). 1820 oktober 15 lystes första gång och november 3 wigdes Trädgårdsdrängen Johan Nilsson från Johannishus och Pigan Ingrid Jönsdotter på nr 13 Wång. För lagligheten af ägtenskapet emellan Trädgårdsdrängen Johan Nilsson och min syster Ingrid Jönsdotter går jag i full borgen. Hjortsberga den 13 oktober 1820 Sven Jönsson En bouppteckning(45) vid Ingrids död visar att de två tillsammans drev trädgårdsmästeri: Bouppteckning hållen den 3 januari 1857 efter Torparen och Trädgårdsmästaren Johan Nilssons i Tjustorp aflidna hustru Ingrid Jönsdotter, som dog den 23 sistlidne oktober och efterlämnadt bemälte Enkoman samt följande under äktenskapet sammanaflade barn, nemligen: Sonen Nils och Carl myndiga, dottren Maria gift med frälsebonden Ola Svensson i Djurtorp, samt ogifta dottren Ingrid 21 år gammal, å hvars vägnar tillstädeskom dess morbroder Bonden Påhl Jönsson i Wång. Enkomannen föreständigades, att jemlikt lagens stadgande uti 9 Cap 1.7.8:8: ärfdabalken redligen uppgifva alla sterbhusets tillgångar, hvarefter förrättningen påbörjades uti ordning som följer, nemligen: ….. Sonen Nils som nämns i bouppteckningen är Nils Magnus Johansson, dvs Karl Fredrik Johanssons far. Bouppteckningen tyder på att även Nils Magnus Johansson kommer från en välbärgad gård. Fadern löser ut sina barn med 2000 riksdaler och behåller gården och Nils Magnus Johansson skriver under på att han är nöjd med detta. Vång är en spännande by och eftersom den är oskiftad ser den mycket ut som den gjorde då Nils Magnus föddes där. ![]() En byväg genom Vång, augusti 2016 där vår anfader Nils Magnus Johansson säkert vandrat. Byn synes ha legat i en tämligen välmående jordbrukstrakt. I jordeböckerna finner vi att byn redan under 1500-talet har bestått av 9 huvudgårdar, något som fortlevt fram till våra dagar. Byn var uppdelad i två delar, Stora (Västra) Vång och Östra Vång där gård nr 1 och 9 låg öster om vägen, och de andra sju låg väster om vägen. Vångs by är en av de få i Blekinge som aldrig har blivit skiftad, varför det inte finns skifteskartor över byn. Gårdarna ligger alltså kvar på den plats där de var utmärkta på kartan 1688. Marken är vad man kallade frälsemark och bönderna här kallades frälsebönder. De arrenderade sin mark av greve Wachtmeister genom kontrakt som kallades reverser, vilka tillät familjerna att bruka gården i enlighet med det "Swenska Maneret" och de efterkommande fick fortsätta bruka gården om den inte hade vanskötts, i vilket fall arrendet kunde sägas upp. På gårdarna fanns det två boningshus och alltså två brukare på var gård. Vi finner att familjerna verkar ha bott i flera generationer efter sig på gårdarna, ibland går den vidare på kvinnosidan, ibland på manssidan. Något vi förundrats av och gläds över är att man redan tidigt verkar ha tänkt på lika värde för söner och döttrar då det gäller arv. Inte minst bland mina egna anor i byn där jag [Eva Cumner] hittat ett antal bouppteckningar där testamenten omnämndes i vilka mannen och hustrun särskilt skrivit att döttrarna ska ärva lika med sönerna, och inte hälften som seden var på den tiden, "då de hafwa alla barnen lika kära". |
![]() Vång Karta 1688 |
Skogvaktarbostaden Nils Magnus Johansson fortsätter dock att arbeta åt staden efter att ha lämnat Gullberna, nu som skogvaktare. I april 1869 beslutade drätselkammaren att uppföra en skogvaktarbostad på farmen ”Sandtaget”(46). Den förste skogvaktare som flyttar in är Nils Magnus Johansson. När sedan Ernst Wilhelm Wall anställs som trädgårdsmästare 1894 har han från början även till uppgift att sköta stadens vägar och skogar men sysslan övergick med tiden till att vara en renodlad stadsträdgårdsmästare. Nils Magnus står då som fd skogvaktare(47) men bor kvar. Bostället rivs på 1960-talet när stadsträdgården flyttas till Vedeby omkring 1968. ![]() Skogvaktarbostället Foto: Sven Johansson omkring 1935 Karl Fredrik Johansson Lärlingstiden Karl Fredrik påbörjar en trädgårdsutbildning, både genom att arbeta som dräng/lärling och genom studier. Med tanke på att såväl pappa Johansson som mamma Wendt hade ett förflutet och status inom trädgårdsnäringen i Blekinge så var det nog inte svårt för Karl Fredrik att hitta möjligheter till praktik. Enligt mormor Elsa så hade han viss kontakt med Gullberna trädgård, hon skriver i ett brev till Sven att Karl Fredriks halvsystrar fick gå från skogvaktarboställlet till Gullberna med mat till honom. 1872, då familjen alltså bor på Skogvaktarbostället flyttar Karl Fredrik till Hjortsberga(52).Han står där som dräng på Johannishus hos Rättare Christoffer Andersson. Här går han uppenbarligen i lära liksom en stor mängd andra drängar(53). Flyttar in 15/11 1872. Han får ett betyg för att söka arbete i Karlskrona 6/7 1874 och flyttar hem igen 6/11 1874. Står nu om Trädgårdsdräng. 1875 flyttar han som trädgårdselev från Karlskrona stadsförsamling till Stockholm 16/4(54). Anländer Stockholm till Hedvig Eleonoras församling 30/4(55) och skrivs som boende på Experimentalfältet. Återfinns Skeppsbroäng/Experimentalfältet som en av många trädgårdsarbetare(56) under indendent Alfred Gust. Reinhold Kempff. Troligen är det också där han skaffar sin Trädgårdshandbok. ![]() ”Detta häfte, som härmed lemnas i allmänhetens händer såsom inledningen till, eller första afdelningen af Handbok i Svenska Trädgårdsskötseln, omfattar de hufvudgrunder, hvilka äro nödiga att känna för hvar och en som i mer eller mindre mån befattar sig med trädgårdsodling, och utgör hufvudsakligen en sammanfattning af den kurs, hvilken under de senaste åren, såsom inledning till trädgårdsskötseln, föredragits för eleverna vid Kongl. Lantbruksakademiens Experimentalfälts Trädgrådsafdelning […..] Experimentalfältet den 4 mars 1872 Erik Lindgren” Han flyttar till Fredrikstad i Norge för att gå i vidare lära 24/10 1876(57) . Enligt vår mormor Elsa så trivdes han inte alls i Norge och behandlades illa och bodde dåligt, t.ex. berättade han att vattnet i hans rum var fruset när han skulle tvätta sig på morgonen. Han tordes inte skriva till sin stränga far men skrev till styvmor som hjälpte honom därifrån. Till Luleå och Altappen - giftermål Den 7 juli 1877 skrivs han in i Luleå Stadsförsamling(58) inflyttad från Fredrikstad och återfinns i husförhörslängd som elev hos trädgårdsmästare August Leonard Engberg (59) Nästa notering är han Trädgårdsmästare och folkbokförd på Stadshuset(60) ![]() Trädgårdsmästare Carl Fredrik Johansson Åter till Luleå stad Ett år senare 5/11 1888 flyttar de in till Luleå stad och 1:a juni 1889(63) föds den blivande släktforskaren Sven Magnus mer känd som morbror Sven. De ansvarar nu för fattigvården i Luleå invigd 1888, (nuvarande Sundsgården, där deras dotter, vår mormor Elsa, slutade sina dagar 1979). Carl Fredrik står som föreståndare(64). Man kan ju misstänka att det är sjuksköterskan Anna Karolina som är kompetensen de söker på Sundsgården. Sökande på och kontakt med Luleås stadsarkiv ger lite mer: Under år 1890 diskuterade stadsfullmäktige stadens skog och beslöt att en skogvaktare skulle anställas. Redan 1872 anställdes tre stycken skogvaktare, men det verkar ha varit någon lättare form av tillsyningsarbete. År 1890 skulle anskaffas ”en fullt duglig skogvaktare, helst en som genomgått skogsskola”. Vid drätselkammarens möte 11 juni 1891 hade det inkommit tretton ansökningar varav en var från fattigvårdsföreståndaren CF Johansson. Kammaren beslutade enligt följande: Efter det ansökningshandlingarna blifvit af Drätselkammaren granskade, så och ehuruväl Stadsfullmäktige enligt deras ofvanberörda beslut bemyndigat kammaren på billigaste vilkor antaga skogvaktare, beslöts att, då den af sökanden, hvilken kammaren i första rummet ansågs böra komma i åtanke, eller Fattigvårdsförest C F Johansson, gjort anspråk på en årlig lön af 800 kr, samtliga ansökningshandlingar skulle till Stadsfullm öfverlämnas, hvarvid kammaren för sin del obetingat lemnade sitt förord åt bemälte C F Johansson. ![]() Skogvaktare Carl Fredrik Johansson |
Referenser | |
1) | Enligt Sven Johansson i brev till vår mormor Elsa |
2) | AD Karlskrona Tyska församling F1:1770-1798 sid 31 n:o 4 |
3) | AD Karlskrona tyska församling (K) CI:1 (1690-1725) Bild 191 / sid 373 n:o 24 |
4) | AD Karlskrona tyska församling (K) CI:2 (1725-1797) Bild 38 / sid 63 n:o 16 |
5) | Material från Blekinge Museums faktarum och ur brev som Sven J skrivit till Elsa |
Kontraktet skall finnas i Riksarkivet under "Justitierevisionsakter gällande Karlskrona stad" | |
6) | 1 tunnland=5600 kvfot =32 kappland= 4936,6 kvm, 1 kappland =1750 kvfot= 154 kvm; |
Litt E: Gullbärna trädgård 5 359900 kvfot dvs 6,4 tnl eller 31726 kvm (31 ha) | |
Litt F norra farmen (som senare ägs av Wendt) 1 tunnland = 4936,6 kvm runt 5 hektar | |
7) | Lilja 2:719 |
8) | AD Karlskrona tyska församling (K) CI:2 (1725-1797) Bild 54 / sid 95 n:o 20 |
9) | http://www.blekingesf.se/uploads/Register/Personregister/Register_personer_Karlskrona_1756_Namnordning.pdf |
10) | AD Karlskrona tyska församling (K) F:1 (1770-1798) Bild 19 / sid 31 |
11) | Swahn, Gårdar och människor i det gamla Karlskrona. |
12) | Blekinge museum: Karlskrona Stadsjord – historik http://www.blekingemuseum.se/pages/88 |
13) | http://www.blekingemuseum.se/pages/88 - den stora striden om stadsjorden |
14) | http://mail.blekingemuseum.se/pdf2/2013-13.pdf |
15) | AD Karlskrona amiralitetsförsamling (K) EIa:5 (1820-1860) Bild 39 / sid 67 |
16) | AD Karlskrona tyska församling (K) AI:5 (1829-1831) Bild 489 / sid 447 |
17) | AD Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) FIIa:20 (1809-1809) Bild 2940 / sid 533 |
18) | AD Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) FIIa:38 (1826-1826) Bild 160 / sid 25 |
19) | AD Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) FIIa:37 (1825-1825) Bild 1140 / sid 205 |
20) | AD Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) FIIa:57 (1846-1846) Bild 4550 / sid 855 |
21) | https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Tersmeden |
22) | Bromé: Karlskrona 300 år del 1 sid 125 |
23) | Michel Helgesson Blekinge museum: Vanartigt kvinnfolk |
24) | AD Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) FIIa:27 (1815-1815) Bild 3400 / sid 615 |
25) | AD Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) FIIa:60 (1849-1849) Bild 3550 / sid 651 |
26) | Register över personer i Karlskrona 1756 - namnordning |
Källa: AD OnLine Blekinge läns landskontor EIa:15 (1756) | |
Avskrift: Björn-Åke Petersson för BLSF i samarbete med SVAR-projektet i Kallinge | |
27) | AD Blekinge läns landskontor (K) EIa:15 (1756-1756) Bild 4330 |
28) | AD Blekinge läns landskontor (K) EIa:15 (1756-1756) Bild 4520 |
29) | AD Blekinge läns landskontor (K) EIa:15 (1756-1756) Bild 4470 |
30) | Karlshamns kämnärsrätt, film LK 894. |
31) | Blekinge Museum, Karlskrona, Logarvareämbetets i Karlskrona protokoll 1747 |
32) | Berner en norsk slekt i 300 år(Margareta Hesselgren) |
33) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) FI:1 (1772-1846) Bild 129 / sid 249 |
34) | Michel Helgesson Blekinge museum: Vanartigt kvinnfolk |
35) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) FI:1 (1772-1846) Bild 7 / sid 7 |
36) | Kungl. Biblioteket Stockholm, Begravningsvers, författad av sonen Johan David |
37) | Kungl Biblioteket Stockholm, Begravningsvers, författad av sonen Carl Wilhelm |
38) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) FI:1 (1772-1846) Bild 30 / sid 53 |
39) | http://mail.blekingemuseum.se/pdf2/2013-13.pdf |
40) | AD Östra häradsrätt (K) FIIa:30 (1830-1830) Bild 4900 / sid 921 |
41) | http://diginpast.se/hjortsberga/vang07/index.html |
42) | AD Hjortsberga (K) AI:3 (1814-1820) Bild 29 / sid 55 |
43) | AD Hjortsberga (K) CI:2 (1795-1828) Bild 90 / sid 101 |
44) | AD Hjortsberga (K) CI:2 (1795-1828) Bild 25 / sid 22 |
45) | AD Medelstad häradsrätt (K) FII:111 (1857-1857) Bild 1090 / sid 205 |
46) | http://www.blekingemuseum.se/pages/136 |
47) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) AI:46 (1891-1900) Bild 46 / sid 2542 |
48) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) CI:3 (1847-1860) Bild 235 / sid 469 |
49) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) AI:14 (1851-1856) Bild 376 / sid 347 |
50) | AD Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:11 (1813-1832) Bild 297 / sid 581 |
51) | AD Lösen (K) AI:19 (1861-1868) Bild 309 / sid 302 |
52) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) AI:33 (1871-1881) Bild 278 / sid 274 |
53) | AD Hjortsberga (K) AI:15 (1871-1880) Bild 336 / sid 331 |
54) | AD Karlskrona stadsförsamling (K) BI:3 (1873-1885) Bild 46 / sid 41 |
55) | AD Hedvig Eleonora (AB, A) BIa:20 (1875-1876) Bild 27 / sid 190 |
56) | AD Hedvig Eleonora (AB, A) AIa:75 (1875-1876) Bild 3350 |
57) | AD Hedvig Eleonora (AB, A) BIIa:14 (1875-1880) Bild 68 / sid 131 |
58) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) BI:2 (1861-1879) Bild 107 / sid 104 |
59) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) AI:12a (1874-1877) Bild 297 / sid 246 |
60) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) AI:14a (1881-1885) Bild 192 / sid 184 |
61) | AD Nederluleå (BD) AI:13e (1885-1894) Bild 224 / sid 234 |
62) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) EI:1 (1861-1888) Bild 41 |
63) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) C:6 (1861-1891) Bild 145 / sid 138 |
64) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) AI:15a (1886-1892) Bild 244 / sid 220 |
65) | AD Luleå domkyrkoförsamling (BD) AI:15d (1891-1892) Bild 33 / sid 524 |
2017-01-29 - diginpast.se - ostkanten@klaura.se |