Kapitel 2
Anders Jönsson Flinta


    De flesta bilderna i det här kapitlet kommer från Arkiv Digital. Resten av bilderna är våra egna förutom en bild från SVAR och ett par stycken som vi har fått låna av Rödeby hembygdsförening.

    Bildupplösningen ger inte originalfotografierna full rättvisa. Därför har vi tagit med delförstoringar av svårtolkade noteringar. Och lagt in vår tolkning av texten på en del bilder.

    Vi har valt forska på en före detta marinsoldat Anders Flinta ifrån Fridlevstad. Vi har hittat hans namn i några tidningsartiklar från slutet av 1800-talet. Och blivit intresserade av honom och hans kumpaner.

    Vi hittar honom i Höryda by i Fridlevstads socken i Sveriges Befolkning 1890. En cd där alla som var bosatta i Sverige 1890 finns med. Trots alla sina fel och brister är den en utmärkt inkörsport till de riktiga källorna.



Sveriges Befolkning 1890

    Av befolkningsskivan framgår det inte under vilken gård Flinta och hans familj är bosatta. Där är det en god idé att skriva ned vilka nummer gårdarna har i Höryda by. I synnerhet som Höryda är den största byn i socknen tätt följd av själva kyrkbyn. Och Fridlevstad är en socken med många invånare.

Numren framgår oftast av registren i de senare husförhörslängderna:

Fridlevstad 52 - Höryda 1
Fridlevstad 53 - Höryda 2
Fridlevstad 54 - Höryda 3
Fridlevstad 55 - Höryda 4
Fridlevstad 56 - Höryda 5
Fridlevstad 57 - Höryda 6
Fridlevstad 58 - Höryda 7
Fridlevstad 59 - Höryda 8
Fridlevstad 60 - Höryda 9
Fridlevstad 61 - Höryda 10
Fridlevstad 62 - Höryda 11

    Vi har nu fått veta att Anders heter Anders Jönsson Flinta och är född i socknen 1849. Då är det väl bara att leta rätt på en Anders som är född det året och har en far som heter Jöns? Men så enkelt är det inte, det kan finnas fler Anders som har en Jöns till far och vad värre är, det kan finnas en och annan Anders som saknar far åtminstone i dopboken. Vi har ju inget födelsedatum att rätta oss efter och det är inte ens säkert att födelseåret stämmer. Vi måste komma ihåg att databasen på cdn är en avskrift av en avskrift av en avskrift ……



Fridlevstad husförhörslängd 1890-1900
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:27 (1890-1900) Bild 210 / sid 200

    I stället ska vi leta rätt på Anders Flinta och hans familj i husförhörslängden 1890-1900. Längden är uppdelad i två volymer och Höryda finns i den första. Eftersom vi inte vet något nummer så är det bara att bita i det sura äpplet och börja på nummer 52 och arbeta oss framåt. På sidan 200 finns familjen. Anders är född den 9/3 1849. Just nu är Anders födelsedatum det intressanta, men volym och sidnummer måste antecknas för vi ska återvända till sidan så småningom.

    Nu är det dags att gå till födelseboken:


Fridlevstads födelsebok 1835-1860
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad CI:5 (1835-1860) Bild 145

    1849 9 Mars föddes och d 11 döptes Båtsman Jöns Herts och Hustru Ingelöf Andersdotters i Höryda son Anders. Vitt: Hustru Elin Sunesdotter och Bonden Petter Nilsson i Höryda. Modern 30 år gammal.

    Skriv av notisen, ta med dopvittnen. Det var oftast nära släktingar i varje de som är med när de första barnen döps. Glöm inte att anteckna källan (volym och sidnummer)

    Nu är det dags att försöka hitta den här familjen i husförhörslängden. Det är lika illa nu, inget gårdsnummer i födelseboken. Men Höryda ska det vara.



Fridlevstad husförhörslängd 1846-1850
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:14 (1846-1850) Bild 159 - sid 155

    Vi hittar familjen på nummer 53, man flyttade i regel inte så långt på den tiden. Fast Anders far är förstås född i Tving. Och Anders verkar vara första barnet. Notera alla uppgifter inklusive källa.

    Nu ska vi inte falla för frestelsen att gå vidare bakåt. En generation i taget. Det var ju Anders livsöde vi skulle reda ut i första hand. Så vi går vidare till nästföljande husförhörslängd.

    Familjen har inte flyttat utan står kvar på samma ställe i nästa husförhörslängd. När någon flyttar så stryks namnet över i längden. Nu är det bara att fortsätta till nummer 53 i den följande längden:



Fridlevstad husförhörslängd 1851-1855
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:15 (1851-1855) Bild 166 - sid 163

    Nu har familjen utökats med ytterligare två barn. Att leta upp dem i födelseboken får bli en senare fråga. Det finns ett litet glapp i barnafödandet mellan 1851 och 1854. Båtsman Harts var ute på sitt livs största äventyr. Han var med på fregatten Eugenies uppseendeväckande jordomsegling 1851-53. Men mer om det i nästa kapitel.



Fridlevstad husförhörslängd 1856-1861
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:16 (1856-1861) Bild 240 - sid 236

    Nu har de tre gossarna fått en syster Elsa Maria. Dubbelnamn var ovanliga på blekinges landsbygd vid den här tiden men båtsmännen tog med sig nymodighet hem, både från stan och från sina utrikes resor.

    Sonen Johan född 1851 har drabbats av hjärnhinneinflammtion och fått en obotlig nervskada med dövhet som följd.



Fridlevstad husförhörslängd 1861-1866
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:18 (1861-1866) Bild 308 - sid 304

    Här står Jöns Harts som avskedad båtsman. Och hans efterträdare finns högre upp på sidan. En båtsman behöll i regel båtsmansnamnet livet ut, i synnerhet om han hade fått hedervärt avsked. Hade han blivit utstruken eller avförd föredrog han kanske att återgå till sitt patronymikon. Familjemedlemmar använde i regel inte båtsmansnamnet, det var endast till för båtsmannen själv.

    När blev då Jöns Harts avskedad? Förmodligen när den nya båtsmannen kom flyttande. När går inte att inte att se eftersom prästen uppenbarligen slog igen boken innan bläcket hann torka. Men kan kom ifrån S. 100 så det är väl bara att titta efter.

    S. 100 är sidan 100. I Sillhövda husförhörslängd! Sillhövda bröts ut ur Fridlevstad 1846 men man kunde fortfarande flytta mellan församlingarna utan krångel med flyttlängder och flyttningsbetyg. Det var 1864 flyttningen ägde rum.



Fridlevstad husförhörslängd 1866-1870
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:21 (1866-1870) Bild 331 - sid 324

    Nu är det dags för Anders pröva sina vingar. Han är struken i husförhörslängden i utflyttningskolumnen står det att han har flyttat till "Ckrona amtsför -66 17/5 (attest) 12"

    "Ckrona amtsför" står för Kungliga Carlskrona amiralitetsförsamling.

    Vad skulle en yngling på sjutton år i amiralitetet och göra om inte "sno värvning"? Han återkommer emellertid ganska snart till föräldrahemmet och då heter han Anders Jönsson Flinta. Men nu ska vi se vad han gjorde i stan.

    Vi hoppar över utflyttningslängden i Fridlevstad och går direkt amiralitetets inflyttningslängd:



Karlskrona amiralitetsförsamling in- och utflyttningslängd 1862-1884
Arkiv Digital: SE/LLA/13200 Karlskrona amiralitetsförsamling BI-3 (1862-1884) Bild 71 - sid 66

    Det är bara att leta i inflyttningslängden, vi har ju ett utflyttningsdatum från Fridlevstad att gå efter. På uppslag 66 hittar vi honom, ynglingen Anders Jönsson från Fridlevstad. I kolumnen "Ställe hvarthän inflyttad" står det något som vi tolkar till m. l. 6:0 Vad är nu detta?

    Amiralitetet är en "icke-territoriell" församling, det innebär att församlingsmedlemmarna kan bo var som helst inom staden. Och husförhörslängderna liknar inte de man är van vid. Där spelar inte bostadsställe någon roll. Det är befattning och kompani man går efter.

    Hushållsmedlemmarna är naturligtvis med på samma sida i husförhörslängden, inte bara familjemedlemmar utan också tjänstefolk. Som en parentes kan nämnas att det kan vara ett rent elände att följa pigor och drängar som flyttar mellan amiralitetet och stan, ibland flera gånger om året.

    Men nu ska vi leta reda på Anders Jönsson. "m" bör stå för marinsoldat, "6" står för sjätte kompaniet. Men det som vi har tolkat som noll?



Karlskrona amiralitetsförsamling husförhörslängd 1866-1870
SE/LLA/13200 Karlskrona amiralitetsförsamling AI-59 (1866-1870) Bild 337 - sid 311

    Det är bara att leta igenom sjätte kompaniet. Och på slutet står "nollorna", vi skulle naturligtvis ha börjat bakifrån i stället. På uppslag 311 hittar vi den vi söker, ynglingen Anders Jönsson som nu har blivit marinsoldaten Anders Jönsson Flinta.

    Men det militära tycks inte vara något för Anders. Redan 28 november 1866 får han avsked på egen begäran och flyttar hem till Fridlevstad igen. Men namnet Flinta behåller han livet ut.

    Vi kan hoppa över infyttningslängden för Fridlevstad. Vi vet ju att f.d. marinsoldat Jöns Andersson Flinta återvände till föräldrahemmet och att han bor kvar där åtminstone till 1870.

    -68 16/1 dör fadern "avsk Båtsman Jöns Hartz" enligt husförhörslängden. Se efter i dödboken om datumet stämmer. I dödboken kan även dödsorsaken vara angiven.



Fridlevstad husförhörslängd 1870-1880
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:23 (1870-1880) Bild 300 - sid 294

    1871 flyttar Anders Jönsson Flinta hemifrån till sidan 228 i samma bok:



Fridlevstad husförhörslängd 1870-1880
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:23 (1870-1880) Bild 234 / sid 228

    Anders har alltså flyttat hemifrån för att bli dräng hos Sven Thorsson i Bostorp. Det verkar inte ha blivit så lyckat. Det är svårt att tyda det som står under frägd [frejd]. Ett försök: "angifs vara olofl. afviken från Sv. Thorsson ..." (överstruket) "fått lysningsbet. till Tving" "går än här än der".

    Var man arbetsför och inte kunde försörja sig på annat sätt var man tvungen att ta anställning. Man måste ha "laga försvar" På landsbygden och även i städerna var det vanligast att man städslade sig som dräng eller piga. Då blev man bunden till sin arbetsgivare för ett år i taget. Avvek man från tjänsten blev man försvarslös, en lösdrivare. Och lagen förbjöd lösdriveri. En lösdrivare kunde bli fasttagen och återbördad till husbonden eller bli tvingad till tvångsarbete.



Fridlevstad husförhörslängd 1880-1890
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:25 (1880-1890) Bild 327 / sid 322

    Nu har Anders Flinta begåvats med hustru och tre barn. Det finns en anteckning om att Anders och Maria gifte sig den 15/9 -74 men inte var. Eftersom Anders fick lysningsbetyg till Tving bör det vara där:



Tving vigselbok 1862-1894
Arkiv Digital: SE-LLA-13423 Tving E-1 1862-1894 Bild 78 / opaginerad

    Och där finns de. Han dräng från Fridlevstad socken och hon piga från Blåningsmåla. Dräng och piga betydde inte nödvändigtvis att man tjänade på någon gård. Dräng kunde vara en ogift man och piga en ogift kvinna. (liksom danskans dreng och pige)

    Dottern Emelia ska vara född 16/1 -72 i Tving. Men hon finns inte i Tvings födelsebok, åtminstone inte på det datumet. Vi får nöja oss med att konstatera att hon är född två och halvt år före giftermålet och att hon inte står som oäkta i husförhörslängden.

    Hennes två syskon kan vi söka efter i den demografiska databasen:

Demografiska Databasen Södra Sverige

Demografiska Databasen Södra Sverige

    DDSS är en databas som innehåll en mängd avskrifter över födda, vigda och döda i södra Sverige. Däribland födda i Fridlevstad 1861-1894, det vill säga volymerna CI:6 och CI:7.

Och där finns barnen med:

1874-10-26 Amanda

1877-07-01 Carl Manfrid

    DDSS avskrifter är ordagranna och kontrolleras innan de läggs ut på nätet och anses vara mycket tillförlitliga. Men det kan vara lite knepigt att hitta rätt när man söker. När Amanda föds kallas fadern Anders Jonsson Flinta.

    Tag för vana att alltid kontrollera de uppgifter du får från annat håll i de "riktiga" böckerna. Det står faktiskt Jönsson och inte Jonsson i födelseboken!


Vaccinationsjournal för Rödeby och Fridlevstad
Rödeby Hembygdsförening

    Här är en verkligt udda källa. En vaccinationsjournal. Man förde särskilda journaler när barnen vaccinerades mot smittkoppor. Var höll man hus och varifrån fick man vaccinet?

    Familjen var struken i den senaste husförhörslängden vi tittade i. Avflyttade -88 till fol. 326. Men det finns en notering på Flinta som måste undersökas innan vi går vidare.

    Se A.B. pag. 78 står det i kolumnen Fräjd och särkilda anteckningar. Alltså se sidan 78 i anmärkningsboken. Det tyder på att Flinta inte var särskilt välfrejdad. Vad står det nu i boken:



Fridlevstad-Rödeby anmärkningsbok 1843-1899
Diginpast: SE/LLA/13538 Fridlevstad G:2 (1843-1899) sid 78

    Inhysesmannen Anders Jönsson Flinta å No 53 Höryda (fol 322) dömd af Medelstads H.R. den 2/2 1883 till straffarbete i fyra år och förlust af medborg. förtroende i tre år utöfver strafftiden för förfalskningsbrott.



Karlskrona Veckoblad
Tisdagen den 19 december 1882


Falskmyntning.

    Sistl. lördags afton häktades här i staden timmermästare Sven Johannesson från Höryda för utprångling af en falsk, illa efterapad 10-kronorssedel af Smålands enskilda bank. Johannesson var i sällskap med sin 22-årige son, som lyckade rädda sig genom flykten. Denne lärer dock vara eftersatt och blifver antagligen snart gripen. Vid förhör har det upplysts, att sonen lärer vara den, som fabricerat de falska sedlarna samt att sådana blifvit utprånglade på minst tre ställen. Flera personer lära vara inblandade i denna sak, men då den ännu ej hunnit utredas af polismyndigheten, har ännu ingen upplysning kunnat erhållas, om hvilka dessa personer äro, dock torde de förberedande undersökningarna snart vara undangjorda, då närmare upplysningar torde erhållas.

    En falsk tiokronorssedel af Smålands enskilda bank, särdeles illa gjord och vid ringaste uppmärksamhet lätt känd såsom falsk, inlemnades för några dagar sedan i en handelsbod i Ronneby af en herre, som uppgaf sig hafva erhållit den hos en landthandlande i närheten. Sedeln öfverlemnades till vederbörande myndigheter, då vid anställd efterforskning landthandlanden igenkände sedeln under uppgift, att hans hustru mottagit den på god tro af en okänd person, hvars utseende närmare beskrefs, men som man ännu icke lyckats få reda på. - Måhända förskrifver sig denna tiokronorssedel från falskmyntarne här i Karlskrona, hvarom ofvan nämnes.




Karlskrona Veckoblad
Tisdagen den 19 december 1882

Falskmyntarligan.

    Anders Svensson från Höryda, hvilken lyckades rädda sig genom flykten, då hans fader, timmermannen Sv. Johansson i lördags häktades, har nu blifvit gripen samt sitter inom lås och bom.

    Äfven timmermannen Anton Olof Andersson från Stufveryd tycks ha varit med om myntaffären. Åtminstone försökte han utprångla en af de falska tiokronorssedlarne, hvarför han i tisdags på morgonen häktades.


Blekinge Läns Tidning
Tisdagen den 19 december 1882


Falskmyntare

    Timmermästaren Sven Johansson från Höryda häktades i lördags afton för utprångling här i staden af en falsk 10-kronorssedel af Smålands enskilda Bank; i hans sällskap varande 22-årige sonen Anders Olof, hwilken lärer vara fabriksarbetare lyckades fly undan. Flere personer äro antagligen häri inblandade; men som polisundersökningarne ännu ej är afslutade, kunna de nu ej uppgifvas. Äfven på landet lära på ett par ställen utprånglats falska sedlar af förmodligen samma fabrikat.


 

Blekinge Läns Tidning
Torsdagen den 21 december 1882


Falskmyntare

    Timmermannen Anders Svensson, hvilken är son till den i förra numret omnämnde häktade utprånglaren och hvilken sjelf vid dennes anhållande lyckades komma undan, har sedan häktats i Höryda. Han är den egentlige fabrikanten af de falska Smålandstiorna. En hans kusin, Anton Olof Andersson i Stuveryd i Fridlefstad, har också häktats för utprångling.


Karlskrona Veckoblad
Torsdagen den 4 januari 1883


Falskmyntaremålet

    Äfven en fjerde person, f. marinsoldaten Anders Jönsson Flinta från Höryda har blifvit häktad såsom inblandad i detta mål.


Blekinge Läns Tidning
Torsdagen den 4 januari 1883


    Ännu en utprånglare af falska Smålandssedlar har blifvit fast, nämligen Anders Jönsson Flinta från Höryda. Han hade vexlat en sedel hos handl. Kamph i Ronneby, en i Gärestad och en å Kuleryds gästgifvaregård.


Karlskrona Veckoblad
Lördagen den 13 januari 1883


Medelsta häradsrätt
å cellfängelset fredagen den 12 januari

Falskmyntaremålet

    Målet mot ynglingarna Anton Andersson samt Anders Olof Svensson jemte den sistnämndes fader, snickaren Sven Johannesson, och f. marinsoldaten Anders Jönsson Flinta.

    Svensson tilltalad för efterapning af Smålandsbankens tiokronorssedlar, de senare för utprångling af de falska sedlarne, företogs denna dag till behandling af häradsrätten. Sedan landshöfdingembetets förordnande för t.f. landsfiskalen K. A. Wästfelt att uppträda som åklagare i målet blifwit uppläst infördes från sin cell Anders Olof Svensson. Af hans berättelse framgick följande: Svensson hade erhållit undervisning i teckning vid den här i staden på hushållningssällskapets bekostnad anordnade slöjdkursen. I anledning häraf hade han på skämt roat sig med att "afrita" en Smålandsbankens tiokronorssedel. Den falska sedlen hade han uppvisat för Flinta. Denne hade då uppmanat honom att försöka få sedlen bortvexlad. Omkring tre veckor efter hade Svensson i sällskap med Flinta begifvit sig till Tving samt då medfört sedlen och försökte Flinta att hos bagare Dahlberg därstädes få sedlen vexlad, hvilket dock icke lyckades, enär D. för tillfället icke hade så mycket småmynt inne. Några dagar derefter lyckades Flinta att i sällskap med Svensson och en handl. Karlberg vid köp af kognack och brännvin å Kuleryds gästgifvaregård få sedlen vexlad. Omkring tre veckor efter utprånglingsförsöket i Tving begifvo sig Svensson och Flinta till Ronneby, under tiden hade Svensson förfärdigat ytterligare 5 sedlar å förutnämnda valör. I Ronneby hade Flinta i en "finbod" köpt en halsduk för 67 öre samt i liqvid lemnat en af de falska sedlarne. I en annan bod hade F. försökt att utprångla ännu en falsk sedel, men misslyckades försöket. På vägen mot deras gemensamma bostad i Höryda hade de hos handlanden Löfstedt i Jersnäs, där de köpt något bröd, haft bättre lycka, enär den i boden varande personen mottog sedlen utan att närmare granska den.

    Efter hemkomsten hade Svensson fabricerat ytterligare 3 sedlar, hvarefter han jemte sin fader begifvit sig hit till Karlskrona, der fadern vexlat en af sedlarne i handl. Hultmans bod vid Ronnebygatan. Härefter uppsökte de en kusin till Svensson, ynglingen Anton Andersson, hvilken hade arbete här i staden. Under väntan att Andersson skulle afsluta sitt arbete begåfvo sig fader och son till ett serveringsställe å Borgmästaregatan, där Johannesson begärde tvänne koppar kaffe. Vid liqvid lemnades äfven här en falsk sedel. Kort efter sedan Johannesson aflägsnat sig observerades emellertid sedelns oäkthet, hwarefter J. eftersattes och upphans å "Ristorget". Under uppgift att han erhållit sedeln vid försäljning af ost återtog han den. Emellertid hade rådhusvaktmästare Jansson tillkommit samt fått se sedlen, hwarför han fann sig föranledd att anmoda Johannesson att medfölja upp i polisvakten. Då Svensson såg att fadern fördes till polisvaktkontoret begaf han sig springande till Anton Anderssons bostad.

    Oaktadt Johannessons häktning förmåddes dock Andersson, dertill uppmanad af Svensson att försöka samma qväll vexla en af de falska sedlarna i bagare Ruths butik, hvilket dock icke lyckades. Andersson hade sedermera lemnat de återstående falska sedlarna till Svenssons syster, som tjenar här i staden och som uppbränt dem. Inalles hade 9 sedlar blifvit af S. efterapade. De öfrige tilltalades uppgifter skiljde sig icke i någon nämnvärd mån från Svenssons. Målet uppsköts till den 2 nästa februari, då det åter förekommer å härvarande cellfängelse.


 



Karlskrona Veckoblad
Lördagen den 3 februari 1883


Rättegångs- och polissaker
Vid Medelstads Häradsrätt
fredagen den 2 februari 1883

Falskmyntaremålet

    Snickaren Sven Johansson, dennes son Anders Olof Svensson, ynglingen Anton Olof Andersson samt arbetaren Anders Jönsson Flinta undergingo denna dag rannsakning rörande af dem verkställd förfalskning och utprångling af falska sedlar, efterapade Smålands Enskilda Banks sedlar och förekom dervid icke något nytt, utan sedan inkallade vittnen afhörts öfverlemnade åklagaren, landsfiskal Wästfelt målet till rättens pröfning och afkunnade rätten efter en kort öfverläggning utslag hvarigenom Svensson dömdes till 5 års och Sven Johansson samt Anders Jönsson Flinta till 4 års straffarbete hvardera jemte förlust af medborgerligt förtroende i 3 år utöfver strafftiden hvaremot Anton Olof Andersson frikändes från ansvar på den grund att den sedel han sökte utprångla hos bagare Ruth icke kunnat vid rätten företes.


Blekinge Läns Tidning
Torsdagen den 3 februari 1883


    Falskmyntaremålet mot ligan i Höryda afgjordes. Anders Olof Svensson dömdes till 5 års, Sven Johansson och Anders Jönsson Flinta till 4 års straffarbete. Deremot frigafs Anton Olof Andersson på grund af att den sedel han sökt vexla hus bagare Ruths ej kunde för rätta företes.




SVAR-Bilddatabas-Fångvårdsstyrelsen-Frigivna fångar



Fridlevstad husförhörslängd 1880-1890
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:25 (1880-1890) Bild 331 / sid 326

    Anders Flinta "vistas utrikes" enligt husförhörslängden. Han bör ha rest ut efter att han blivit frigiven eftersom noteringen följer med till nästa husförhörslängd. Var han har varit är svårt att säga eftersom han reste "utan papper". Förmodligen rörde det sig om en "arbetsresa" till Danmark eller Tyskland. De som avvek till Amerika brukade inte komma tillbaka. Anders syster Elsa Maria är Kiel i Holstein under slutet av 1880-talet.

    Det finns också en notering om en avis från Tving angående dottern Emelias födelse. Hon ska vara född den 16 juli 1872, inte den 16 januari. Varför det har kommit en avis är svårt att sia om. Men vi får väl titta efter om det stämmer:



Tving födelsebok
Arkiv Digital: SE-LLA-13423 Tving C:8 (1864-1888) Bild 203 / sid 197

    Födelsedatum stämmer, Emelia står som oäkta och modern heter Maria Petersdotter, 35 år gammal och inhyses piga i Blåningsmåla.

    Vittnen är Enk. Ingelöf Andersdr i Höryda, hennes son Carl ibm. Alltså Anders Flintas mor och bror!



Fridlevstad husförhörslängd 1890-1900
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:27 (1890-1900) Bild 210 / sid 200

    Nu är vi tillbaka där vi började. Så det är bara att fortsätta. Anders, Maria och sonen Karl Manfred flyttar från Höryda till sidan 368 som visar sig vara kyrkbyn.

    Dottern Emelia flyttade till Möllegården (Emmeryd 72) 1890. Och där heter hon Andersdotter! Systern Amanda flyttade till Karlskrona 1892. Till stadsförsamlingen ser det ut som.



Fridlevstad husförhörslängd 1890-1900
Arkiv Digital: SE/LLA/13538 Fridlevstad AI:28 (1890-1900) Bild 108 / sid 368

    Husförhörslängderna består ofta av flera volymer. Med löpande numrering av sidorna. Fridlevstad AI:27 omfattar sidorna 1-267 och Fridlevstad AI:28 sidorna 268-469. Familjen flyttar från sidan 200 i den ena boken till sidan 368 i den andra.

    Nu kan vi se om uppgifterna på cdn Sveriges Befolkning 1900 stämmer:







Fridlevstad församlingsbok 1900-1910
Diginpast: SE/LLA/13538 Fridlevstad AII:2 (1900-1910) Sida 550

    Nu blir det problem, för nästföljande församlingsbok är inte avfotograferad och finns utom räckhåll på landsarkivet. Men problem är till för att övervinnas.

    I dödboken 1895-1931 finns varken Flinta eller hustrun med. Kan de har flyttat? Flyttlängderna har vi. Så det är bara att titta efter:



Fridlevstad in- och utflyttningsbok 1911-1934
Diginpast: SE/LLA/13538 Fridlevstad B:5 (1911-1934) Sida 17

    Den 17/11 1913 flyttar Anders Jönsson Flinta från Fridlevstad i Fridlevstad socken till Rödeby socken. En man och en kvinna står det i flyttlängden. Säkerligen är det hustrun.



Rödeby in- och utflyttningsbok 1911-1934
Diginpast: SE/LLA/ 13323 Rödeby B:5 (1895-1915) Sida 137

    I Rödeby inflyttningslängd ser vi att Anders Flinta och hustrun Maria flyttar in till Hejetorp, uppslag 676 i församlingsboken.



Diginpast: Flyttningsbetyg Fridlevstad -> Rödeby 1913

    Flyttningsbetyget finns bevarat, det inte alltid det är så. Där finns en notering som är lite förvirrande "bo i stenhuggarkasernen i Högaklint" Högklint är ingen by med eget nummer utan ingår i Uddabygd i Fridlevstad socken. Uddabygd gränsar till Hejetorp, kan det vara så att stenhuggarkasernen låg i Rödeby strax öster om sockengränsen?



Rödeby församlingsbok 1910-1930
Diginpast: SE/LLA/13323 Rödeby AII:4 (1910-1930) Sida 676

    Församlingsboken är uppdelad i två volymer, det är den andra volymen vi ska titta i.

    Där kan vi se att Anders och Maria kom att bo kvar i Hejetorp



Rödeby död- och begravningsbok 1895-1925
Diginpast: SE/LLA/13323 Rödeby F:2 (1895-1925) Sida 212



Rödeby död- och begravningsbok
Diginpast: SE/LLA/13323 Rödeby F:2 (1895-1925) Sida 222



Plats för bouppteckning
 

    Det finns fler källor att undersöka Kommunarkivet, familjen hade fattighjälp på 1880-talet så det borde vara med i något protokoll. Militära rullor och så naturligtvis domboken.

Vi har samlat det vi har kommit fram till så här långt i en MinSläkt-fil som du kan ladda hem:

flinta.mis
flintamis.zip

Har du inte MinSläkt kan du ladda hem en demoversion från www.dannbergsdata.se

    Nästa kapitel kommer att handla om båtsmän. Flintas far var ju båtsman och har man en båtsman i släkten finns det flera.

Länktips:

Nationella Arkivdatabasen: Fridlevstad (LLA)
Fridlevstad församlingsbok 1900-1910
Fridlevstad - om socknen
Fridlevstad - sockenkarta

SJUTTONS PORT: Ostkanten - Osthyveln - Blekinge och Södra Möre båtsmän - Blekingeband