Peder Grundel

Adlad 1663 28/2. introd. 1664; upphöjd i friherrligt stånd 1674 och 1720.

Denna ätt skall, enligt ett gammalt tyskt, år 1592 av en von Salza skrivet dokument, härstamma från Hans Grundel, en fiskare, vilken 1394, genom att förskaffa tyska kejsaren och bömiska konungen Venceslaus ett silkesrep, varmed denne nedhissade sig, befriade honom ur sitt fängelse i Wien, och därför av bemälde kejsare blev 1402 adlad samt med gods i Böhmen begåvad, undfående till vapen tre flätade grundlar (ett slags fisk) och därunder några strömvågor, som drives av vädret istilla vatten.

Den adlade Jakob Grundels härstamning sådan den här nedan enligt originalgenealogien framställes, torde vara tvivel underkastad.

Johan Grundel, född i Böhmen; tysk kejs. krigs-överste; blev 1571, tillika med sina fyra äldsta fullvuxna söner i ett olyckligt utfall vid Reval av ryssarna nedsablad. Han skickades 1565 av tyska kejsaren Maximilian II till hjälp åt livlänarna emot tsar Ivan Vasiljevitj den förskräcklige; gjorde dem goda och nyttiga tjänster; var i stort anseende samt förvärvade sig godset Joala i Estland. - Gift med Maria Anna Kettler, en brorsdotter till härmästaren, sedan hertigen GotthardKettler. Hon, som bodde på ett lantgods nära Reval, skall, kort före mannens utfall, blivit av ryssarna fängslad, avklädd naken, överstruken med honung och med järnkedjor bunden vid en lind på gården, där hon, blottställd för sina egna bins styng, uthärdade i tre dagar innan hon dog, varefter ryssarna uppbrände hennes samt mannens, sönernas och husfolkets döda kroppar på ett bål.

S o n:

Peter Grundel, född tvilling och sina föräldrars femte son; fördes, jämte sin tvillingsyster, efter föräldrarnas dödande, av ryssarna till Pskov, där han sedan skänktes som slav till en tysk överste i rysk tjänst, vilken sedermera tog honomtill Stockholm och därefter till Köpenhamn, varest han lämnade den unga Grundel alldeles utblottad efter sig på gatan; upptogs först på barnhuset i Köpenhamn; sedan av Konung Fredrik II i Danmark underhållen i urmakarlära i Hamburg; av konung Johan II inkallad från Nürnberg till Sverige, där han redan 1586 var bemälde konungs sejermakare (urmakare); sedermera därjämte kronprins Sigismunds kammartjänare och sist, 1607, vägare i den nya vågen i Stockholm. Han fick 1589 av konungen brev på Ålstens hemman i Bromma sn. - Gift med Elsa Dobbert.

S o n:

Jakob Grundel, adlad Grundel, till Alby i Botkyrka sn (Sth.); född 1590 16/5 i Stockholm; borgare och handlande därst. (säkerligen identisk med den urmakare Jakob Grundell, som 1619 16/6 köpte ett hus i Stockholm av Lorens Grundell i Västerås, son till gamle Peter sejermakare); kämnar 1622 12/6; rättarfogde 1623 23/6; rådman samma år; direktör för skeppskompaniet 1629; riksdagsman 1635 0ch 1636; borgmästare i Stockholm 1636 9/5 och blev den förste preses i byggningskollegium vid kollegiernas inrättande samma år; adlad 1663 28/2 (barnen introducerade 1664 under 716); avsked från borgmästaretjänsten 1663 15/5; död samma år på sommaren (9/7) och begr. samma år 21/9 i Storkyrkan i Stockholm [Srr]. Han blev 1654 den29 april av drottning Christina, kort före hennes tronavsägelse, erbjuden adelskap, förmodligen för att göra hans son, den förut adlade Simon Grundel-Helmfelt, till boren adelsman, men undanbad sig detta; sedermera, då hans son i 2:a giftet höll på att, såsom ofrälse, förlora sitt möderne fastighetsarv, begärde och erhöll han den förut försakade värdigheten. - Gift 1:o m. Elisabet Depken, död 1655 25/3 och begr. samma år 1/4 i Storkyrkan, dotter av borgaren i Västerås Simon Simonsson Depken och Christina Christoffersdotter; 2:o 1656 m. Magdalena Catharina Lemnia, till Hundhammar i Botkyrka sn(Sth.), död efter barnsäng 1658 16/1, dotter av konung Carl IX:s kammarjunkare, apotekaren Stefan Lemnius, till Borg, Oltorp, Åby och Hundhammar (broder till Henrik Lemnius, adlad Lemnie, nr 117), och hans 2:a fru Anna Månsdotter (Oliveblad, nr 178).

B a r n:

1. Elsa, född 1615, död 1693 6/4 och begr. samma år 1/5 i Storkyrkan. Gift 1:o 1634 19/10 m. rådmannen och handlanden i Stockholm Cort Johansson Meurman, död 1645, av samma släkt som adl. ätterna Mannerstedt, nr 1083, och von Meuman, nr 1164; 2:o 1646 16/6 i Stockholm m. handelsmannen och bryggeriåldermannen Jakob Feif död 1658.

1. Simon, adlad Hjelmfeldt, friherre Grundel-Helmfeldt, född 1617, död 1677. Se friherrliga. ätten Grundel-Helmfeldt.

1. Anna, död 1704. G 1640 21/6 i Stockholm m. biskopen i Reval, mag. Johannes Jacobus Pfeiffius, född 1613, död 1676 vars änka och barn blev adlade 1678 19/11 med namnet Pfeiff (sönerna 1680 introd. under 945).

1. Jakob, född 1621 107 i Stockholm; fänrik vid livgardet 1644 28/3; lötnant därst. 1645 25/4; kapten 1646; död barnlös 1652 10/5 i Alten Stettin och begr. i S:t Marie kyrka därst. samma år 16/12. Bevistade kriget mot Danmark i Skåne och slutet av trettioåriga kriget. - Gift 1639 2/11 m. Anna Böckling i hennes 2:a gifte, dotter av assessoren Johan Böckling iStettin samt änka efter kommissarien Johan Fredrik Hoffman.

1. Catharina, född 1628 12/10, död 1699 9/12. Gift 1:o 1644 16/6 m. rådmannen i Stockholm Olof Larsson i hans 3:e gifte (g 1:o 1614 m. Margareta Salomonsdotter, död 1623; 2:o 1624 m. Christina Larsdotter, död 1642, änka efter borgaren LukasVinskänk)[1], f 1592 29/7 i Söderköping[1], död 1675 29/3[1]; 2:o 1676 8/11 i Stockholm m. hovrådet Peter Lideman, nr 825, född 1640? död 1694?.

1. Margareta, levde änka 1676, men var död 1682. Gift med kanslirådet Johan Claesson Prytz, adlad Prytz, nr 702, född 1621, död 1666.

2. Jakob, friherre Grundel, f 1657, död 1637. Se friherrliga ätten Grundel. Tab 1.

1 Srr