![]() |
![]() Undersökningsmålet rörande Örlogs-korvetten Carlskronas förolyckande wid Matanzas, den 30 April 1846 företogs åter, som wi förut nämnt, wid Krigs-Rätten härstädes den 23 sistl. Juli, derwid t.f. Adwokatfiskalen wid Flottan, Hr Häradshöfding P J Wittbom war, i egenskap af allmän åklagare, tillstädes för att mot wederbörande föra den talan, hwartill omständigheterne kunde föranleda, hwarjemte f.d. Sekonden, Herr Kapten-Löjtnanten F. Tersmeden, tillika med samtelige räddade ur besättningen, utom Båtsmännen Make och Möllberg, hwilka fått tillåtelse att till hemorten afgå, woro tillstädes. Sedan samtelige bergade personerne af besättningen utom f.d. Sekonden, såsom ojäfwig, fått aflägga wittneseden blefwo de hwar för sig hörde, så, som wi förut nämnt, åtskillige af dem, ej kunde bestämdt i allt erkänna rigtigheten af dem ingifna, och af dem underskrifna sjöförklaringen, emedan de icke, såsom på olika ställen stationerade då olyckan timade, kunnat med sin uppmärksamhet följa alla uppgifne förhållanden; men det hufwudsakligaste erkändes såsom rigtigt. Actor framställde nu först till Sekund-Löjtnanten Ringheim och derefter till hwarje wittne serskildt, följande frågor, hwilka beswarades, på sätt som följer, af: Sekund-Löjtnanten Ringheim:
1:a Fr. Huru wisade sig wäderleken när korwetten den 30 April kl. omkring 7 på morgonen afgick från Hawana?
2:a Fr. Befanns fartyget då till skrof och tackling i behörigt skick?
3:e Fr. Förde Chefen eller Sekonden kommando på däck wid afgången ifrån nämnda ställe?
4:e Fr. Huru woro officerswakterne fördelade ifrågawarande dag?
5:e Fr. Wid hwilken tid på dagen förmärktes först förändring i luften?
6:e Fr. Af hwilka bestriddes då Officerswakten?
7:e Fr. Rapporterades till Chefen den förmärkta luftförändringen genast efter densamma warseblefs och af hwilken afgafs rapporten?
8:e Fr. Hwilken förde wid detta tillfälle kommande på däck?
9:e Fr. Hade den dåwarande Befälhafwaren för wakten wid waktens emottagande eftersett om seglen woro wäl stälda och allt
i behörig ordning så att manöwern skulle kunna gå säkert och raskt?
10:e Fr. Huru lång tid efter det luften förmärktes mulen kallades alla man på däck och meddeltes befallning om bergning af segel?
11:e Fr. Bergades segel derefter i den ordning sjöförklaringen omförmäler och huru lång tid förflöt ifrån det bramsegeln
bergades och intill dess befallning om klargöring till undersegelns bergande utfördes?
12:e Fr. Gafs kommando till bergning af Storseglet och Märssegeln och war folket på trossbottnen dessförinnan uppkalladt?
13:e Fr. Meddelade Chefen eller Sekonden befallningarne wid detta tillfälle?
14:e Fr. Gjordes någon obserwation å skeppsbarometern innan eller efter den skedda luftförändringen warseblefs?
15:e Fr. Om då luften syntes halfmulen och swartast der, hwarifrån winden kom, anledning icke warit, att till förekommande
af ett haweri i ett farwatten, märkwärdigt för sina wäderbyar och orkaner, genast berga alla segel?
16:e Fr. Då bergning af segel ansågs nödig, frågan widare om icke början dermed hade bordt ske under ifrån med de swåraste
seglen istället för bramsegeln?
17:e Fr. Hade före afseglingen från Hawanna eller sedermera innan stormvädret inträffade, det undersökts om Batteriets
kanoner woro faststående samt om alla dertill hörande taljor kunde anses tillräckligen fasta; och huru förhöll det sig
dermed wid olyckshändelsen?
18:e Fr. Hwaraf erhölls wisshet derom att fockeskoten af skägg i skifgattet hindrades att öfwerhala sig?
19:e Fr. Påkallade Chefen något råd af Sekonden eller öfriga befälet i afseende på manöwern wid owädrets annalkande?
20:e Fr. War fartygets hela besättning på däck wid kantningen och hade dessförinnan alla intagit sina poster och å hwilket
ställe befann sig då Sekonden?
21:a Fr. Syntes något widare till af fartyget efter kantringen?
22:a Fr. Widtogos några åtgärder för losskapande af skeppsbåtarne?
23:e Fr. Är anledning att förmoda det flere af besättningen, än hwad nu är kändt, blifwit bergade? På framställd fråga af Hr Kapten-Löjtnant Tersmeden swarade wittnet att han ej hörde kommandoordet om förmärsefalls losskastande, men låt wittnet losskasta det på eget bewåg. (Forts. e.a.g.)
*) Hr Tersmeden upplyste nemligen: att brösttaljorna woro såsom wanligt på Marje tall? Kanonlawetter, sedan dessa
numera hafwa surrningstaljor istället för twå, huggne uti sina bultar swants-lawetten och uti dubbla haken eller
esset omkring bröstlawettens swängbult i sidan; att taljorna woro styfhalte, så många slag, sedan tagne med löparne
emellan surrningspunkterne, som deras längd tillåto och kryssning slutligen pålagd emellan begge taljorna med
löparesladdarne: att sidotaljorna woro huggne såsom wanligt emellan swanslawetten och sidan samt styfhalte,
äfwensom bentsel med garn sedermera pålagd löparen; att kanonbrokarne lågo under drufwan, så snart wädret war wackert,
som war fallet alltsedan korwetten utgick ur Nordsjön samt exercis ej ägde rum; att kanonerne sålunda surrade woro
tillräckligt fasta äfwen för swåra händelser, samt att det endast skulle wara en så beskaffad, som den nu ifrågawarande,
för att föranleda till undantag o.s.w.
|