BB-N2-0168-1851 Samuel Petersson LUTA
Båtsman för Marielund i Nättraby sn, ladugårdsarbetare.
| Född: | 1823-05-27 se, Blekinge, Fridlevstad fs, Ballasjö 1) | |
|---|
| Rullor: | 2) | Generalmönsterrulla 1851: Antagen vid 28 års ålder. Obefaren Approberas.
Generalmönsterrulla 1856: Sjövan. Avskedas på egen begäran och med rusthållarens samtyvke. Är skadad i högra benet genom huggsår.
|
|---|
| Kompani: | BBN 2:a båtsmanskompaniet, nr 168 3) | |
|---|
| Rusthåll: | Nättraby sn, Marielund nr 21 4) | |
|---|
| Antagen: | 1851-07-20 5) | |
|---|
| Avsked: | 1856-06-30 6) | |
|---|
| Bosatt: | 1890 se, Blekinge, Nättraby fs, Marielund 7) | |
|---|
| Död: | omkring 1913 se, Blekinge, Nättraby fs, Marielund 8) | |
|---|
Noteringar
Ur "Båtsmanstorp och dagsverkstorp på Marielund under 1800- och 1900-talet" av Christer Fredholm
Lutastugan
168\430
Båtsmanstorpet som tillhörde nr 21 låg ursprungligen i Esketorps by, men flyttades i början av 1800-talet till en plats invid Målatorpsvägen söder om Nicklastorpsgölen. Den förste båtsmannen hette Hindrick Thomsson och kom från Ulestad i Finland. Från 1697 hette båtsmännen Nota Leijon. 1815-16 gjorde den båtsman, som då fanns på torpet (Ola Svensson Lejon\Luta), en långresa till St. Barthélemy ombord på briggen Delfin. Befälhavare var kommendörkapten Gyllengranat, nybliven ägare till Agdatorp. 1820 ändrades båtsmansnamnet till Luta.
1851-56 bodde Samuel Pettersson Luta på torpet. Sistnämnda år fick han avsked som båtsman på grund av "huggsår i höger ben" och han flyttade då till ett annat torp, som låg invid Storängen. Detta torp kallades efter honom för Samuel Lutas stuga.
Samuel efterträddes som båtsman av Jonas Gummesson Luta, född 1833. Jonas stod kvar i tjänst till 1873. Han var en befaren sjöman, som bl. a. hade seglat på korvetterna Norrköping och Josephine.
Jonas Var gift med Carin Andersson, född 1842 i Fridlevstad. Carin var blid och snäll. Äktenskapet blev barnlöst. Jonas var stalldräng och svinaherde på Marielund. Enligt vad min morbror har berättat, var Jonas en svärjare av stora mått. Ederna ramlade ur munnen på honom, vilket inte hindrade att han om söndagsmorgnarna läste postillan med så hög röst att det hördes ut genom det öppna lilla fönstret. Han talade ofte om huldran och sjöjungfrun som man måste göra korstecknet för och om den stålgrå hästen, som om höstmorgnarna sågs stiga upp ur dimmorna över Nicklastorpsgölen.
En dag omkring sekelskiftet högg sig Jonas svårt i vaden med en yxa. Han blödde mycket och måste därför göra något för att stoppa blodflödet. För att rena såret kissade han i det, stoppade sedan i snus och ovanpå detta lade han spindelväv. Till sist lindade han en smutsig näsduk över det hela. Folk på gården kom till platsen och skjutsade ned honom till syster Gunhild, den tidens distriktssköterska. Hon ville omedelbart skicka honom till lasarettet men Jonas vägrade, varpå syster Gunhild svarade att i så fall kommer Joans att dö. Men det hjälpte inte. Jonas åkte hem men hade dessförinnan lovat att komma tillbaka och visa upp såret, om han överlevde. Och det gjorde han.
1894 fick Jonas Luta Hushållningssällskapets belöning för lång och trogen tjänst och 1909 Patriotiska Sällskapets guldmedalj.
Jonas hustru gick bort i början av 1900-talet och själv avled Jonas den 15 juli 1920, 87 år gammal.
Efter hans död renoverades Lutastugan för Amanda Gertsson, som bodde kvar där till slutet av 30-talet. Några år senare revs stugan men husgrunden och källargrunden är ännu idag fullt synliga.
Samuel Lutas stuga
Samuel Lutas stuga var från början sannolikt en båtsmansstuga. Båtsmansnummer och båtsmansnamn är okända. Det kan vara så, att torpet en gång har haft ett av Gårdatorpets båtsmansnummer innan detta blev en dubbelstuga för två båtsmän. Om detta antagande är riktigt skulle båtsmän med namnen Hamberg eller Tulpan ha bott där.
Från 1856 bodde den f.d. båtsmannen Samuel Pettersson Luta i torpet. Han hade som tidigare nämnts bott i Lutastugan vid Gölen åren 1851-1856, men sistnämnda år fått avsked. Torpet, dit han flyttade, låg invid Storängen ca 50 m söder om Ottobo.
Samuel Luta var född i Rödeby 1823. Han gifte sig med Kajsa, som enligt trovärdiga uppgifter var oäkta dotter till kammarherre Rappe. Kajsa, som var född 1832, kom med Rappe från Lessebo när denne samma år flyttade till Marielund. Äktenskapet skedde mot Rappes önskan. Efter sitt avsked som båtsman, fick Samuel arbete i ladugården på Marielund.
Samuel Luta var fallen åt dryckenskap. Han söp och slogs och var full av vidskepelse och historier. En julafton kom han hem full och körde ut hustru och barn, som fick ta sin tillflykt till Karolinastugan. När de kom tillbaka på juldagen var allt som fanns i stugan utkastat och Samuel låg och sov. Samuel hängav sig även i fortsättningen åt dryckenskap och han gick en dag emot kammarherre Rappe i ladugården med kniv, så att denne långa tider därefter inte vågade sticka näsan in i ladugården.
I äktenskapet föddes tio barn som mor Kajsa uppfostrade och som alla utvecklades väl. Både Samuel och hans duktiga Kajsa levde länge. Samuel dog omkring 1913 och mor Kajsa 1922, båda nittio år gamla. Torpet stod kvar tomt några år och revs omkring 1930.
Källor
|
Okontrollerad andrahandsuppgift