BB-N2-0020-1859 Karl Nilsson FAGERBERG
Båtsman för Fäjö i Lösens sn.
| Född: | 1831-05-02 se, Blekinge, Lösen fs, Sanda 1) | |
|---|
| Rullor: | 2) | Generalmönsterrulla 1861: Antagen vid 28 års ålder. Obefaren. Sjökommenderad.
Generalmönsterrulla 1866: Befaren. Approberas.
Generalmönsterrulla 1871: Befaren kl 2.
Generalmönsterrulla 1881: Sjömansklass 3 Uppmuntringsklass 3.
Generalmönsterrulla 1886: Tjänstbarhetsklass 2 Uppmuntringsklass 3.
Generalmönsterrulla 1891: Tjänstbarhetsklass 2 Uppmuntringsklass 2.
Generalmönsterrulla 1897: Avsked 1897-03-26.
|
|---|
| Kompani: | BBN 2:a båtsmanskompaniet, nr 20 3) | |
|---|
| Rusthåll: | Lösen sn, Fäjö nr 27 4) | |
|---|
| Antagen: | 1859-01-07 5) | |
|---|
| Bosatt: | 1890 se, Blekinge, Lösen fs, Fäjö 6) | |
|---|
| Avsked: | 1897-03-26 5) | |
|---|
| Död: | 1899-03-03 se, Blekinge, Lösen fs, Lösen 7) | |
|---|
| Vigsel: | 1858-03-20 se, Blekinge, Lösen fs 8) |
|---|
Noteringar
NR:III:5 och 6
Namn : CARL NILSSON FAGERBERG, båtsman
Född : 2 maj 1831
I : Sanda på Sturkö, Lösens socken, Blekinge
Död : 3 mars 1899
I : Lösen, Lösens socken, Blekinge
Gift : 20 mars 1858 MED:
Hustru : KERSTIN "KITTA" MATTHISDOTTER
Född : 15 januari 1822
I : Giseryd, Augerums socken, Blekinge
Död : 17 oktober 1895
I : Fäjö, Lösens socken, Blekinge
**********************************************************
Härkomst:
CARL föddes måndagen den 2 maj 1831 i Sanda på Sturkö som sjätte barnet till Båtsman Nils Petersson Sand (f 1792) och dennes hustru Maria Bondesdotter (f 1794). Han döptes den 7 maj och bars till dopet av fiskaren Lars Larssons hustru Brita Svensdotter.
KERSTIN, kallad Kitta, föddes tisdagen den 15 januari 1822 i Giseryd som dotter till torparen Matthis Håkansson (f 1768) och dennes hustru Sissa Jönsdotter (f 1780). Torsdagen den 17 januari döptes hon av kyrkoherde Lindqvist i Augerum och bars till dopet av Bonden Peter Jönssons hustru Sigrid Pehrsdotter från Bettamåla. Faddrar var bonden Anders Petersson i Giseryd och drängen Måns Svensson i Bettamåla.
Levnadsbeskrivning:
Vid Kerstins födelse 1822 var hennes föräldrar torpare på nr 19 Giseryd. De bör alltså ha varit bekanta med Olof Andersson (Nr IV:1) och dennes familj som ävenledes var torpare på Nr 19 Giseryd från 1822.
År 1826 flyttade Matthis Håkansson med sin familj till Bettamåla, där de blev torpare på Mantal Nr 17. Matthis avled dock redan i mars 1827, då Kerstin var bara fem år gammal.
Efter Matthis död bodde mor Sissa kvar som "inhyseshjon" på Nr 17 Bettamåla, kanske hos bonden Petr Jönsson, med vilken familjen tycks ha haft mångåriga kontakter. (Var Peter Jönsson en bror till Sissa? SÖK).
Kerstin bodde kvar hos mor Sissa åtminstone till 1837 då hon konfirmerades. Därefter har hon tjänat piga, bl a i Kettilsmåla 1844-45 och i Ulfsjömåla 1845-47. Från 1847 har hon varit bosatt "hemma" hos modern i Bettamåla tills denna dog den 23 mars 1849. Kerstin är då 27 år gammal.
Någon gång under 1848 har hon träffat den då endast sjuttonårige Carl Nilsson som vid denna tid är dräng i Fäjö.
Strax efter gamla mor Sissas död i mars 1849 flyttar Kerstin till nr 19 Giseryd som piga.
Hon är då havande med det första av de tre "oäkta barn" hon får med Carl. Barnet föds i Giseryd lördagen den 1 september 1849, men är dött vid födelsen. (Här står det fritt att spekulera om snörning för att dölja "skammen" och andra hemskheter). Några dagar senare begravs barnet "i stillhet", såsom sed var, på Augerums kyrkogård. Kitta är då nära 28 år och Carl är 18 år gammal.
Kitta blir kvar som piga i Giseryd till 1850, då hon flyttar till Knösö (Lyckeby Nr 4). I slutet av 1850, eller början av 1851 får hon ännu ett barn med Carl. Även detta barn dör troligen i späd ålder, ty det är inte med i husförhörslängderna efter 1856.
Den 10 juni 1852 föds det tredje barnet, sonen Per August, som bärs till dopet av Sissa Petersdotter med torparen Sven Nilsson som faddrar. Denne Sven Nilsson är möjligen Carls äldre bror, f 1818 (?). I Lösens dopbok har kyrkoherden mildrat det formella "oägta barn" genom tillägget: "Hon är Carl Nilssons fästeqvinna". (Enligt 1734 års lag var barnet därmed "äkta"; eftersom Carl och Kitta var trolovade). Vid det här laget kan man nog anta att Carls och Kittas mångåriga kärlek var accepterad i bygden. Det var inte ovanligt att fattiga drängar och pigor, utan möjligheter att sätta eget bo, levde på detta sätt. Omvärldens syn på sådant var på den tiden inte heller så intolerant som vi ofta föreställer oss, när det som här var frågan om en varaktig trogen förbindelse.
Söndagen den 6 september 1857 lyser det så äntligen för Carl och Kitta och lördagen den 20 mars vigs de samman i Lösens gamla 1200-talskyrka (En av de sista vigslarna i den gamla kyrkan som revs i maj samma är). Om orsakerna till att det tog nästan tio år innan de fick gifta sig vet vi ingenting säkert, men man kan spekulera i flera orsaker utöver den uppenbara; att de var för alltför fattiga.
Kittas bror, Håkan (f 1802) var, eftersom hennes far var död, hennes förmyndare och det är ju tänkbart, att han hade betänkligheter mot äktenskapet mellan den nu 36-åriga systern och den 27-årige Carl, ännu blott dräng på Fäjö.
Lösens vigselbok säger bara:
"Hon inhemtade sin broders, Håkan Mattssons, skriftliga samtycke till äktenskapet. Vart den 29/9 1852 kyrktagen efter att med honom ha sammanafwlat 3 barn".
År 1858 söker dock Fäjös rusthållare en ersättare för gamle båtsman Fagerberg och Carl får sin länge önskade chans att sätta bo. Möjligen är det så, att äktenskapet ingicks i mars 1858 sedan Carl fått löfte av rusthållarna för Fäjö Nr 20.
Fredagen den 7 januari 1859 blir så Carl vid Generalmönstringen i Lyckeby antagen som Artilleribåtsman Nr 20 Carl Nilsson Fagerberg vid 2:a Blekinge Artillerikompani och flyttar in på båtsmanstorpet på Fäjö. Hans torp låg 3 km från Lösens kyrka enligt Båtsmansrullan, som också meddelar att Carl har "ljusblå ögon, svart hår och helskägg och stark kroppsbyggnad".
Den 18 april 1859 föder Kitta sitt första barn inom äktenskapet, sonen Sven. Per August är nu sju år gammal.
Carls tjänstgöringar i örlogsflottan från 1859 till 1897, då han erhöll avsked, är ganska väl klarlagda; se bilagor. Ännu återstår dock att studera rullor och loggböcker för flera av alla de fartyg han tjänstgjorde på, för att få veta mera om hans äventyr.
Sin första tjänstgöring fullgjorde han från den 12 januari till den 12 maj 1860.
Från 1862 finns ett torpsyneprotokoll bevarat (Se bilaga 4), som ger en god uppfattning av hur båtsmannen hade stöd från Flottans myndigheter i konflikter med bönderna.
1863 seglade han på "Chapman".
Från september 1865 till den 16 juni 1866 seglade han med "Wanadis" till Syd-Amerika och Västindien. Med ombord på Wanadis var även båtsman Johan Olofsson Granvåg (f 1833) från Lösen. Denne båtsman Granvåg var av allt att döma god vän (eller släkt?) med både familjen Fagerberg och med Peter och Cecilia Mårtensson (NR III:7 och 8). 1863 stod Båtsman Granvåg fadder när Elina Maria (Nr II:4) döptes.
Från oktober 1868 till april 1869 var han åter på långresa, med vilket fartyg anges inte (SÖK).
Från juni 1871 till maj 1872 seglade han med korvetten "Norrköping" till Syd-Afrika, Syd-Amerika och England. Av skilda notat i rullan framgår att man låg i Plymouth den 20 juli 1871 och att man anlöpte Table Bay (Cape Town) den 20 november 1871. Man låg kvar i Table Bay minst till den 15 december. Julen firades på vägen över Atlanten till Syd-Amerika och Västindiska öarna. Den 23 maj 1872 avmönstrade besättningen i Karlskrona. Fartygschefen under denna långresa var Kommendörkapten S A C:son Lagerberg och Sekond var Kapten C E af Trolle.
1873 gick han på Monitoren "Thordön" och var därmed en av de första att uppleva en ny era i sjöfartens historia, den propellerdrivna pansarbåten uppfunnen av John Ericsson!
Carl var alltså en, för sin tid, vittberest man och kanske instämde han med den anonyme
författaren till "Visa om Kungliga Ång-Fregatten Wanadis segling ifrån Carlscrona den 24 september 1865 till den 8 juni 1866 då hon återkom":
"Det säges det är trefligt allt uti andra land;
men intet det jag tycker det söger jag för sann;
för tacka vill jag Swerge, det håller jag så kärt;
der hafwer jag min flicka, ja hon är mera wärt."
Han må dock ha varit hemma på Fäjö på vårkanten 1861 ty den 20 december detta år föds sonen Nils Johan (Anfader, Se Nr II:3). Den 26 december står dopet med kyrkväktaren Sven Petersson i Lösen och Carin Mårtensson från Fäjö som faddrar.
Den 17 oktober 1870 flyttade sonen Per August hemifrån och tog lega som dräng hos "Sjökaptensänkan Ingrid Håkansson på Knösö" (f 1804). Möjligen var det här även Kerstin tjänade åren 1850-58?
Av husförhörslängderna framgår att både Carl och Kitta, liksom sonen Nils Johan kunde läsa acceptabelt och även hade godkända kunskaper i katekesen. Sonen Sven, däremot, var urusel i båda delarna.
Från 1876, vid 45 års ålder, tycks Carl huvudsakligen ha tjänstgjort "på sjöbefästningarna", bl a Kungsholmen och Espeskär (1888-90) och Karlskrona Station (1890-94). I maj 1894 (63 år gammal) anses han oanvändbar på befästningarna. Den 26 mars 1897 erhåller han avsked som gammal och grå, efter 38 års tjänst.
Mor Kitta avlider torsdagen den 17 oktober 1895, 73 år gammal.
Carl avlider fredagen den 3 mars 1899. Enligt sonsonen Gustaf Fagerberg f 1903, levde Carl sina sista år på "Fattigstugan" i Lösen.
Nedtecknat av Nils Bolk.
Källor
|
Lösen vigde 1858