|
FINLÄNDSKA BÅTSMÄN
Mikael Lejdeby
Hur vet man att de är finsktalande eller svensktalande finländare?
Det kan vara mycket svårt att få reda på detta om man inte har sådan tur att det finska efternamnet finns utskrivet. De svenska myndigheterna i
Finland använde uteslutande svenska som språk. Därför skrevs inte de finska namnen ut. De finska efternamnen och gårdsnamnen samt bynamnen
skrevs oftast ut i Finland. Ett exempel på en finsktalande båtsman: Juha Erkkipoikkan Utriainen skrevs av prästen som Johan Eriksson Utter
eller Otter.
Tyvärr finns det inte många finska namn utskrivna som båtsmansnamn. I Tving sn där 86 av 88 båtsman är finländare. Där har jag letat reda
på att det endast är ca 18 båtsmän där båtsmansnamnet tyder på att det är en finsktalande båtsman. De står skrivna med båtsmansnamn som:
Salo, Kullainen, Lausti, Salaka, Tarfwo m.m.
Däremot finns det många där man på andra grunder kan gissa att det är en finsktalande båtsman. I vissa fall kan man också tydligt se att det
är en svensktalande båtsman. Hur man med hjälp av förnamn eller sonnamnet kan se om det ar en svensk- eller finsktalande båtsman, har jag
tänkt visa er i artikeln.
En utgångspunkt man går efter är att de finska namnen nästan uteslutande - är kristna namn. Har båtsmannen ett fornnordiskt namn som t.ex. Björn,
Tor, Harald m.m., då råder det inget tvivel om att det är en svensktalande. Här nedanför följer ett försök till förklaring:
Vanliga namn hos både svensk- och finsktalande:
| JOHAN | LARS | MATS | OLOF |
| MICKEL | CARL | PER | DANIEL |
| ANDERS | ERIK | GORAN | NILS |
| JACOB | THOMAS | MARTEN | |
Vanliga namn hos finsktalande ovanligare hos svensktalande under 1600-talet:
| SIMON | PHILIP | STAFFAN |
| HENRIK | CLEMET | PAL |
| MARKUS | ESKIL | JOSEF |
| BERTIL | SIGFRID | CHRISTOFFER |
När det gäller båtsmän från framförallt Medelpad och Ångermanland kan det även där finnas finsktalande båtsmän. I Hälsingland och Gästrikland är det mer ovanligt p.g.a. att där är det endast kustsocknarna som håller med båtsmän. Kusterna är rena svenskbygder. Finnarna bosatte sig i skogarna längre in i landet. Alltså kom finnarna i Hälsingland och Gästrikland att tillhöra Hälsinge regemente.
De finsktalande i Västernorrland var säkert överrepresenterade som båtsmän i förhållande till deras folkmängd. En fattig bonde valdes före en rik bonde vid utskrivningen. Om en välbeställd bonde ändå blev utskriven, kunde han leja en annan person i hans ställe mot en summa pengar.
Finnarna fick de sämsta jordarna och hade därför dåliga ekonomiska förutsättningar att klara sig undan utskrivningarna.
|
|
